Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Patienter kan vara olika motiverade till rehabilitering. Motivation Àr den avgörande faktorn och en förutsÀttning för allt behandlingsarbete och det Àr dÀrför viktigt att fokusera pÄ patienternas motivation i rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter i klinisk verksamhet arbetar och tÀnker kring motivation i rehabiliteringsprocessen. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ fyra olika rehabiliteringsenheter. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka de i LuleÄ registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som anvÀnts Àr den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor Àr en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har sÄ varit under en lÄng tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den vÀxer fram under ett stadium av mani dÀr aktörerna pÄ marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt vÀrde, detta stadium följs av en panik dÄ aktörerna inser att situationen inte Àr hÄllbar. Slutligen kraschar marknaden dÄ alla vill sÀlja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Svenska mjölkgetter hÄlls vanligen för ostproduktion, dÀr ostarna oftast tillverkas i egna gÄrdsmejerier. Det finns idag en vÀxande marknad för getost i Sverige och efterfrÄgan pÄ lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebÀr att den svenska getnÀringen har en betydande roll inom ramen för miljö och nÀrproducerande livsmedel. Vid osttillverkning Àr mjölkens sammansÀttning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité pÄ produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansÀttning frÄn svenska mjölkgetsbesÀttningar saknas i nulÀget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och laktos Àr bristfÀllig. Huvudsyftet var att genom gÄrdsbesök pÄ ett antal svenska getgÄrdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehÄll av kasein, fett, protein och laktos pÄ gÄrdsnivÄ med hjÀlp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

MÀtrummet pÄ Bosch Rexroth Mellansel har till uppgift att kontrollmÀta artiklar innan de monteras ihop till en radialhydraulmotor. MÀtrummet upplevs idag som en flaskhals för fabriken, men detta arbete antyder att mÀtrummet inte Àr överbelagda och dÀrmed inte bör vara en flaskhals. MÀtrummet koordinerar ett 30-tal oberoende flöden och cirka 500 olika artiklar. Analyser av flödet gav att:?Artiklarnas kontrollfrekvenser kan delas in i: mÀngd-, tid- och omstÀllsbaserade kontroller.?Av tillgÀnglig tid i mÀtrummet upptar CA-motorn 35 %, CB-motorn 35 %, MA 14 % och VI 10 %, och resterande 6 % bestÄr av ankomst-, R&D-kontroller samt underhÄllsarbete.?Artiklarnas processtid genom mÀtrummet varierar frÄn 10 min till 3 h.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagogerna inom förskolan arbetar med sprÄkutveckling. Vi har inriktat oss pÄ barn med utlÀnsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat anvÀnder sagolÀsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flersprÄkiga barn. PÄ vÄra frÄgor vad gÀller deras arbetssÀtt. Det visade sig att pedagogerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling genom att anvÀnda olika arbetsmetoder som t.ex.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka förutsÀttningarna för Àmnet idrott och hÀlsa i en stadsdel i Malmö. Vi valde att göra en totalundersökning pÄ sex skolor med Ärskurs 7-9 i stadsdelen. Fem av sex skolor deltog i vÄr undersökning. Vi intervjuade en skolledare, en idrottslÀrare och tvÄ elever (en flicka och en pojke) som var 15 Är pÄ varje skola. I vÄrt resultat kom vi fram till att de flesta skolledarna tyckte att idrott och hÀlsa var ett viktigt Àmne.

Introduktion: HPV-vaccination infördes i vaccinationsprogrammet 2012 för flickor 11?13 Är. Vaccinationen ges vid tre upprepade tillfÀllen under cirka ett Är. SmÀrta och oro i samband med vaccination pÄverkar varandra och kan leda till en ond cirkel dÀr smÀrtupplevelsen ökar. Upplevelsen kan pÄverkas av tidigare erfarenheter av vaccination.

Hur ska lÀraren vÀlja en bra undervisningsmetod vid inlÀrning av multiplikationstabellen? Först mÄste lÀraren veta hur eleverna lÀr, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som Àr bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjÀrnan, matematikinlÀrning samt olika arbetssÀtt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallÀrare och matematiklÀrare för att ta reda pÄ hur de vÀljer metod. Resultatet av studien blev att lÀraren mÄste kÀnna till varje elevs inlÀrningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssÀtt och metoder som passar deras olika sÀtt att lÀra..

Bakgrund: TrycksÄr Àr idag en vanligt förekommande vÄrdskada. FÄ studier har gjorts gÀllande trycksÄr i samband med buklÀgeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksÄrsprevalensen bland patienter som genomgÄtt kirurgi i buklÀge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksÄr.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes pÄ neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde pÄ totalt 29 patienter. FrÄgestÀllningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgÄtt buklÀgeskirurgi utvecklade trycksÄr.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Studiens syfte Àr dels att beskriva elevers uppfattningar om en gruppuppgift, dels att beskriva om dessa uppfattningar kan knytas till elevernas sÀtt att lösa uppgifterna. En matematisk uppgift anvÀndes. Kvalitativa data insamlas om elevers sÀtt att lösa uppgiften. Ontologiskt och epistemologiskt har undersökningen sin grund i Bhaskars vetenskapliga realism. Den metodiska ansatsen i studien Àr delvis fenomenografisk.Datainsamlingsmetoder var öppen observation och inspelning av samtal, gruppintervju och fÀltanteckningar.

Rapporten beskriver arbetet med att utveckla en version av programmet Flextest för Android. Applikationen anvÀnder sig av en webbtjÀnst för den huvudsakliga logiken och för att lagra samt leverera data. AnvÀndandet av en webbtjÀnst krÀver lösningar pÄ autentisering och auktorisering av tjÀnstens anvÀndare vilket Àr en viktig aspekt som behandlas i rapporten. Rapporten beskriver sÄvÀl arbetsmetoder som lösningar. Resultatet Àr en fungerande Androidapplikation för att testa anvÀndarens konditionslÀge, undersöka konditionen och hjÀlpa till med trÀning som Àr anpassad efter anvÀndarens individuella kondition..

Bakgrund: TrycksÄr Àr idag en vanligt förekommande vÄrdskada. FÄ studier har gjorts gÀllande trycksÄr i samband med buklÀgeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksÄrsprevalensen bland patienter som genomgÄtt kirurgi i buklÀge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksÄr.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes pÄ neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde pÄ totalt 29 patienter. FrÄgestÀllningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgÄtt buklÀgeskirurgi utvecklade trycksÄr.