Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Att vara närstående till en kronisk sjuk person kan upplevas påfrestande när den sjuke är beroende av dem och det kan leda till utmattning både mentalt och fysiskt. Därför behöver närstående finna sätt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos närstående till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att träffa andra och få kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Cystisk fibros (CF) är en medfödd ärftlig sjukdom som påverkar lungor, buk- spottkörteln och svettkörtlar. I Sverige föds cirka 15-20 barn med cystisk fibros varje år. Med intensiv behandling har medellivslängden ökat och ligger idag på 50 år. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med CF. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1997 och 2006.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Hela dennes livsvärld förändras. Att acceptera sin sjukdom och leva med den och allt vad detta innebär kräver stora förändringar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med multiple skleros. Artikelurvalet baserades på och utfördes via databaserna Medline, Cinahl och Academic search.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar människans dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att människor inte orkade eller kunde fortsätta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga när de fick för lite information om sina symtom.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

När en person drabbades av en kronisk sjukdom förändrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. Många gånger var det en närstående som tog på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att få en förändrad livssituation, att vara beroende av andra, att få information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förändrades vilket ledde till många förluster.

Bakgrund: HIV är en smittsam och allvarlig livslång sjukdom. Fördomar och okunskap mot HIV-positiva finns överallt; bland familj, vänner och även inom vården. Som sjuksköterska är sannolikheten stor att du ska träffa på en HIV-patient. Genom att öka kunskapen om HIV och förståelsen kring hur det är att leva med sjukdomen kan sjuksköterskan bemöta patienten utifrån dennes livsvärld och behov.Syfte: Att beskriva HIV-patienters upplevelser av att leva med sin sjukdom.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Den kvalitativa manifest innehållsanalysen gjordes enligt Forsbergs och Wengström(2013).Resultat: Två huvudkategorier framkom: Att vara sin sjukdom ( med underkategorierna Stigmatisering, Sjukvårdens roll, Nära relationer) och Strategier för att hantera sin sjukdom (med underkategorierna Att hemlighålla sin sjukdom , Att dölja sin sjukdom genom tystnad och okunskap, Att dölja sin medicinering, Tankar om  framtiden, Att byta perspektiv) .

Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, att vara skyldig och ha föräldraansvar, att vara uttömd, sakna bekräftelse och stöd, att genom stöd och förståelse acceptera och bli stärkt. Föräldrar upplevde chock och kaos när diagnosen kronisk sjukdom ställdes, men även lättnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

BakgrundSväljsvårigheter är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som påverkar såväl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen är bristande gällande hur sväljfunktionen förändras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fåtal studier finns inom området. SyfteSyftet med studien var att undersöka den faryngeala sväljfunktionen under 1 års tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjälp av fiberendoskopisk sväljundersökning bedöma sväljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av sväljfunktionen bedömdes utifrån självskattning med hjälp av en visuell analog skala.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet.Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått.