Tinnitus och Menieres sjukdom är båda dolda handikapp, som påverkar hörseln. Tinnitus är ett vanligt symtom, inte bara i Sverige utan även internationellt. Tinnitus definieras som en upplevelse av ljud i frånvaro av yttre stimulering. Menieres sjukdom är ett kroniskt tillstånd som drabbar innerörat och ger symtom i form av anfall med yrsel, hörselnedsättning, tinnitus samt lock för örat. Syftet med detta arbete var att beskriva hur tinnitus och Menieres sjukdom kan påverka patienten i det dagliga livet, samt hur sjuksköterskan kan agera för att dessa patienter ska känna trygghet trots sina symtom.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav någon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och ställer då allt högre krav på den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mängd olika känslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende på vilken relation de hade till den sjuke.

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom.

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemålet mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första världskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frågan om varför Sverige valde att hänskjuta ärendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgångspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande därefter. Erik Palmstierna var behörigt statsråd i frågan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna påverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först är genom mänsklig tolkning som ett skeende kan få betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman.

När en person får en kronisk sjukdom påverkas de närstående, som också har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur närstående till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att få stöd. Studien är baserad på 16 vetenskapliga studier som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att någon finns till hands när det behövs, att bli sedd och bekräftad, att växa i rollen som vårdare, att känna gemenskap med andra och att få veta för att kunna förstå. Det fanns ett stort behov av stöd både professionellt och stöd från familj och vänner hos närstående för att orka fortsätta vårda samt att kunna hantera sin situation.

Astma är en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sätt att förhålla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förändrad identitetsupplevelse samt att hitta effekter på livskvaliteten genom att sammanställa befintlig forskning på området. De frågeställningarna som valdes var på vilket sätt vuxna förhåller sig olika till sjukdom? Hur detta förhållningssätt påverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder använder människor som är sjuka för att leva så normalt som möjligt? Påverkas livskvaliteten? Om så, på vilket sätt? Materialet har belysts med hjälp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ påverkan på dagligt liv vilket gav försämrad livskvalitet.

Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen. Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid ortos behandlingen.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som kan påverka hälsa och välbefinnande. Att leva med kronisk sjukdom innebär att livet förändras men upplevelsen skiljer sig mellan individer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att känna en begränsning i livet, att känna misslyckande och att vara en börda, att relationer förändrats, att känna oro och osäkerhet samt att känna god livskvalité trots hjärtsvikt.

I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.