Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare använder laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i skolår 3 samt lärarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvårigheter. Studien inkluderar även elevers inställning till laborativt material. Motivet till valet av detta ämne är utifrån våra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter där enskild tyst räkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material användes som sysselsättning. Litteraturen inom området förespråkar arbete med laborativt material under hela skolgången för betydelse för elevernas förståelse i matematik och att läraren har en avgörande roll gällande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte gör det. I undersökningen har vi använt oss av två kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass.Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass.

Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i ämnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lärare synliggör och implementerar matematik och svenska när de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att få svar på syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. Både intervju och enkät valdes som metod för insamlandet av data. En så kallad metodtriangulering. Studien baseras på två stycken lärarintervjuer samt en elevenkät i årskurs 6.

Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten.

Denna studies syfte är att beskriva det förhållningssätt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny läroplan för förskolan är under planering och i den kommer matematiken att få ett mycket större utrymme och därmed blir det också betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sätt de förhåller sig till matematik och därmed syftar denna studie till att ta reda på hur. Detta är en kvalitativ studie där intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhållningssätt till matematik speglar av sig i sättet de arbetar och det synsätt som de bär med sig gör att de synliggör matematiken på skilda sätt.

I denna studie undersöks vad som händer då två högstadieelever i särskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet är att analysera vilket lärande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen påverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras även om elevernas attityd till ämnet matematik förändrats. Studien är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester använts.

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna..

Målet med examensarbetet är att utreda hur grupparbeten inom matematik påverkar elevers intresse för ämnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnå ökat intresse för matematik hos eleverna ligger väl i linje med tidigare forskning samt med läroplanens mål och riktlinjer, som bland annat säger att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska också lära sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, alla dessa egenskaper får eleverna möjlighet att utveckla då de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvärdering av elevernas intresse för ämnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.