En undersökning av grundläggande taluppfattning hos elever i årskurs 3
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om. Det innebär att man som pedagog ska akta sig för sidospår som är irrelevanta för det aktuella lärandet. Ytterligare verktyg beskrivs som kraften i att göra jämförelser, samt användandet av variationsteoretiska begrepp. De variationsteoretiska begreppen används, i skiftande grad, som ett slags yrkesspråk. Det kollektiva lärandet tillmäts stor betydelse av de deltagande pedagogerna. Kunskaperna handlar också om att inte ta elevernas kunskaper för givna samt att förskjuta fokus från hur något ska presenteras, till vad som ska presenteras. Det är alltså objektet för lärandet som ska stå i förgrunden och metoden för lärandet som utgör bakgrunden. Uppsatsens specialpedagogiska perspektiv visar att learning study fokuserar och förbättrar utformandet av lärmiljön i matematik. Huruvida detta fokus på lärmiljön utvecklar alla elevers matematikkunskaper bör dock undersökas vidare. Utifrån skolutvecklingsperspektivet visar uppsatsen att learning study i matematik, påverkar en utveckling av skolan på såväl organisations- som grupp- och individnivå.