Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?3.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal tidning.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt gränssnitt och användarupplevelse men även ifall det finns skillnader mellan män och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrån genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar på 5 kvinnor och 5 män i åldersgruppen 20-30 år. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori från vetenskapliga studier inom genus och estetik använts för att ge oss en ökad kunskap inom ämnena. Av resultatet kom vi fram till många likheter i hur estetiken påverkar män och kvinnors Internetanvändning och användarupplevelser.

Syftet med arbetet är att undersöka hur manliga och kvinnliga pedagoger ser på könsaspekten inom yrkesrollen. I litteraturgenomgången behandlas olika teorier om män och kvinnor i förskolan och hur samhällets normer och värderingar har skapat de könsroller som finns ute på våra förskolor. I litteraturgenomgången bearbetas även varför det finns så få män och hur män kan motiveras att arbeta i förskolan. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med åtta pedagoger, varav fyra är kvinnliga och fyra är manliga pedagoger. Resultatet visar att alla respondenterna vill ha fler manliga pedagoger i verksamheten samt att några av dem har olika uppfattningar om vad som är viktigt i den pedagogiska verksamheten.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.

Den här uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot målet i FN:s resolution 1325. Min fråga var hur arbetet påverkades om teamen bestod av endast män, endast kvinnor respektive både män och kvinnor.Uppsatsen är indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förståelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag på hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, på bästa sätt, uppnå målet i resolution 1325. Undersökningen är baserad på litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att både kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Cancer är en av vår tids absolut största sjukdomar och varje år insjuknar drygt 55 000 människor i Sverige. Risken att drabbas är ungefär lika stor hos kvinnor som hos män, men om man ser bara till bröstcancer så får en kvinna i timman besked om att hon har drabbats av cancer. Den forskning som finns idag belyser på ett väldigt generaliserande sätt kvinnors reaktioner i samband med sina cancerdiagnoser. Majoriteten av studierna fokuserar på tiden under, alternativt efter själva behandlingen och i de resultat som presenteras så belyses sällan den känslomässiga process som äger rum hos kvinnorna vid det absolut första diagnostiseringstillfället. Syftet med denna studie är att genom att göra en kvalitativ innehållsanalys baserad på narrativa berättelser, kunna undersöka kvinnors omedelbara upplevelser i samband med att de får sitt cancerbesked.

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar från Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer med två kvinnor och två män från Uganda som sökt asyl på grund av hot mot sin sexuella läggning. Intervjuerna har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där de olika teoretiska begrepp vi har använt oss av är kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svår situation då de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovärdiga i sina berättelser. De upplevde att de i flera situationer kände sig misstänkliggjorda och kränkta.

Bakgrund: Smärta och sömnbesvär är vanligt hos äldre personer och dessa båda faktorer kan på olika sätt påverka hälsa och livskvalité. Syfte: Att kartlägga förekomsten av smärta och sömnbesvär samt undersöka om det fanns samband mellan smärta och sömnbesvär hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge i åldern 60-96 år. Metod: Studien är kvantitativ och bygger på redan insamlat material ifrån SNAC (the Swedish National study on Aging and Care). Deskriptiv och analyserande statistik har använts i studien för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Resultat: Av de deltagande som hade haft värk/smärta under de senaste fyra veckorna hade 42 % sömnbesvär medan 21 % av de som inte haft värk/smärta hade sömnbesvär.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar.