Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. 4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StåhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 årsenare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande ärunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medanmännen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheterinom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).

Användningsområde på recept ska underlätta säkerhetskontroll på apotek och att informera patienten. Informationen kan också tänkas leda till bättre följsamhet, något som är väsentligt, då studier visat att endast hälften av patienterna är följsamma till läkarens ordination vid långtidsmedicinering. Syfte: Avsikten med denna undersökning var att se hur stor andel av recepten på neuroleptika som hade användningsområde angivet i doseringstexten och om möjligt relatera denna andel till patientens kön och ålder samt preparatet. Material och metod: Uppgifter om alla recept som expedierades på neuroleptika med ATC koden N05A under oktober månad 2007 hämtades från Apotekets transaktionsdatabas. Data som inhämtades var expeditionsdatum, patientens kön, födelseår, ATC-kod, varunamn, beredningsform, styrka, förpackningsstorlek och doseringstext.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpå manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av två fall med manliga mördareoch två fall med kvinnliga mördare har studerats utifrån 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjälp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast när tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrån sina fysiska attribut än vad männen gjorde.

Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprätthålls.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

SAMMANFATTNINGEtt missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall.Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa.Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer, detta gör cancerformen till den vanligaste bland kvinnor. Trippeldiagnostik används för att påvisa sjukdomen. Behandlingsalternativen är kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter vid diverse undersökningstyper, både innan och efter diagnos. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer ställs inför en känslosam och omvälvande tid med svåra beslut och mycket information att ta till sig av.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av tiden från att ha fått diagnosen bröstcancer fram till behandling.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?3.

Bakgrund: I Sverige drabbas 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Dessa kvinnor utsätts för både kroppsliga och emotionella biverkningar och förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever att deras sexualitet påverkas av sjukdom och behandling. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Resultat: Ett huvudtema framkom en förändrad identitet; och fem subteman: kroppsliga förändringar, känna sig okvinnlig, relationens betydelse, kommunikationens betydelse för att komma vidare och sjukvårdens betydelse.

Den här rapporten bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nya, individbaserade läkemedelsregister, som är avsett att användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik. Registret innehåller uppgifter om läkemedel och andra varor som expedierats mot recept sedan 1 juli 2005. Registret innehåller personnummer, tillsammans med uppgifter om patientens kön, ålder och folkbokföringsort. Syftet med det här arbetet var att analysera läkemedelskonsumtionen hos de äldsta läkemedelsanvändarna (65-74 år samt 75+) i Norrbottens län år 2006. Vilka var de största läkemedelsgrupperna? Skilde sig läkemedelsanvändningen bland äldre i Norrbotten från den bland äldre i riket som helhet, och vilka var i så fall de största skillnaderna? Hur skilde sig läkemedelsanvändningen åt bland norrbottniska kvinnor och män? I vilken grad förekom polyfarmaci bland de äldsta norrbottningarna? Studien var deskriptiv och baserades på redan insamlade registerdata.

Internet och sociala medier används idag i stor utsträckning för att söka information ochför att kommunicera med andra. Detta gäller inte minst i barnafödande ålder. Forskningvisar att kvinnor med typ 1-diabetes tillhör en riskgrupp i samband med barnafödande.Syftet var, som en del i ett större projekt (MODIAB-WEBB), att genom en nykonstrueradwebbenkät kartlägga internetanvändning, behov och förväntningar avseende informationoch kommunikation hos kvinnor i barnafödande ålder med typ 1-diabetes, samtatt utvärdera användbarheten av enkäten. En pilotstudie genomfördes bland 20 kvinnormed typ 1-diabetes som fått barn mellan åren 2007 till 2009. Deskriptiv statistik användesoch analyser av datan visade att 90 % av kvinnorna använde internet för att sökainformation både privat och i arbetet.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människansnatur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.