Frihet, rättvisa, mjöd

Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal tidning. Valet föll på dessa tre tidskrifter på grund av deras uttalade politiska ståndpunkter: en del i arbetet gick ut på att granska de politiska ståndpunkterna i själva alkoholdebatten. De frågeställningar som arbetades fram är: ? Hur såg alkoholdebatten ut i Norrbotten före förbudsomröstningen? ? På vilket sätt avspeglades debatten i de regionala tidningarna? ? Vilken roll spelade kvinnorna i debatten inför förbudsomröstningen? ? Hur såg de politiska partierna på frågan? En del i arbetet var att granska kvinnornas roll i omröstningen då det starkt debatterades huruvida man skulle könsmarkera valsedlarna inför valet eller ej och vilka konsekvenser detta skulle kunna ge. Under arbetets gång framgick det att de politiska partierna var väldigt splittrade i förbudsfrågan och därför gick det ej att entydigt säga vilket parti som tyckte vad. Emellertid märktes det tydligt i de granskade tidsskrifterna vad varje enskild tidsskrift ansåg om frågan: Norrskensflamman och NSD var tydligt för ett förbud medan Kuriren var mot ett totalt alkoholförbud. Eftersom kvinnorna utgjorde en nytillkommen röstberättigad grupp riktade sig mycket av propagandan från tidsskrifterna till dessa: man appellerade till deras stereotypa kvinnliga sidor: det kvinnliga könets känsla för familjen. När man riktade sig mot männen var propagandan annorlunda: här skrev man om kamp och man dumgjorde sig gärna över den andra sidan (d.v.s. motståndarsidan i själva debatten). Valdeltagandet var högt under folkomröstningen: 55,1 % av de som tilläts rösta gjorde detta. Bland männen var valdeltagandet 62,6 % och bland kvinnorna låg det på 48,3 %. Resultatet blev 51 % som röstade nej och 49 % som röstade för ett alkoholförbud. Ja-sägarna var fler bland kvinnorna: 58,5 % mot männens 40,9 %. I de avhandlade tidsskrifterna rapporterade man om resultatet, dock skiljde sig detta åt mellan tidsskrifterna: i Kuriren som var nej-sägare skrev man att folkmajoriteten avgjorde, medan man i de andra två tidsskrifterna valde att fokusera på att man i Norrbotten var för ett förbud.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta