Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mål med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har två respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hälsa och delaktighet är tre viktiga faktorer som påverkar barnens lärande i utevistelsen.

Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

Vi har i vårt examensarbete försökt fånga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha när de lär ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frågeguide, men vi eftersträvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för vår undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt handledningstillfällen samt hur viktigt de tycker det är att eleverna är tätt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen så att de kan observera elevens reflektiva förmåga och deras syn på patienterna.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde användas i klassrummet för att nå kunskap. Detta tycker jag är intressant därför att kunskap kan nås på olika sätt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade två gymnasielärare och en högstadielärare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvämlighetsurval.

Basalkroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand använts inom psykiatrin men har på senare år även introducerats i primärvården, i första hand på psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkätstudie genomfördes på 32 sjukgymnaster verksamma i området Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn.

Diabetes typ1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och är en allvarlig sjukdom som hela tiden kräver god kontroll och egenvård. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvården fungera bra även där. Som lärare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda på om lärare anser att de har tillräcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvård samt hur de får kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville även ta reda på om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvård.

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.