Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik Àr nödvÀndig för att lÀrare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit pÄ lÀrares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmÄga pÄverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare. Resultatet pekar pÄ att de lÀrare som har lÀst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lÀrare kÀnner sig professionella och kompetenta i högre grad Àn de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet nÀr det gÀller att hantera svÄra samtalssituationer..

Denna studie har inriktat sig pÄ elevers upplevelse av det extramurala lÀrandet. Studien genomfördes bland elever i Är 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande lÀraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga omrÄdet ljus. För att fÄ djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utstÀllningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara pÄ en enkÀt och den undervisande lÀraren intervjuades.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslÀrare och specialpedagoger har om stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill Àven undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. UtifrÄn intervjuer har vi fÄtt insikt i vad yrkesgrupperna kÀnner till angÄende hjÀlpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehÄll vid stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. En av slutsatserna vi har dragit Àr att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn Àr den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslÀrare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

Fler unga mÀnniskor Àn nÄgonsin Àr idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. DÀrför Àr det viktigt att unga mÀnniskor fÄr kunskaper om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan ta hand om sig sjÀlva. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som lÀser gymnasiets kurs Idrott och hÀlsa A ser pÄ den hÀlsoundervisning de fÄr.Detta Àr relevant för alla som arbetar som idrott och hÀlsa lÀrare för att kunna hitta en jÀmkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lÀra sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker dÀremot att idrottslÀraren inte Àr rÀtt person att lÀra ut kunskaper om tobak..

En viktig del av omvÄrdnadsarbetet för sjuksköterskor bestod av att informera patienter i all behandling och vÄrd vid förmaksflimmer. Kunskaper om, och förstÄelser av patienternas upplevelser, var nödvÀndigt för att förbÀttra patientsÀkerheten och öka patientens delasktighet.Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av och kunskap om förmaksflimmer.Metoden för denna studie var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under oktober-december 2011 i databaserna SveMed,PubMed,Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet.Resultatet visade att patienters kunskap om förmaksflimmer och behandlingsÄtgÀrder var bristfÀllig.Slutsatsen var att patienter med diagnosen förmaksflimmer hade bristfÀlliga kunskaper om tillstÄndet och dess behandlingsÄtgÀrder. OmhÀndertagandet av patienter med tydliga rekommendationer, kompletterande skriftlig information skulle kunna förbÀttras..

I dag finns krav pÄ att ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten. Alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt och mÄlmedvetet med att kontrollera och förbÀttra arbetsmiljön. För att detta ska fungera krÀvs det en tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter samt att de som delegeras uppgifterna har de rÀtta kunskaperna. Kompetensen att sedan kunna anvÀnda de teoretiska kunskaperna i praktiken Àr avgörande. Att ha rÀtt kompetens innebÀr att ha en potentiell handlingsförmÄga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete.

Detta arbete handlar om lÀrares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kÀnnedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda nÀr vi en dag stÄr dÀr med barn som drabbats av sorg eller kris av nÄgot slag.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare och ledningspersonal förhÄller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, bÄde med lÀrare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att vÀldigt fÄ i dagens skola har den beredskap som verkligen krÀvs..

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att förÀndra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslÀrare lÀrlingselever. Detta innebÀr att olika yrkeslÀrare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslÀrare pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. VÄra frÄgestÀllningar var vad yrkeslÀrarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslÀrarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslÀrare och handledare i gymnasial lÀrlingsutbildning. De intervjuade var verksamma pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga rÀknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, sÀrskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lÀrare arbetar med dessa omrÄden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och pÄ senare Är har brister i taluppfattning uppmÀrksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lÀrare som undervisar i Är 1-6 nödvÀndiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga rÀknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg anvÀnds för att fÄ kÀnnedom om elevers kunskaper i matematik vad gÀller taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvÀndiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder.

Syftet med studie Àr att synliggöra de problem elever kan stöta pÄ i övergÄngen mellan aritmetik och algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning pÄ omrÄdet samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utlÀndska forskningen förhÄller sig till vÄra svenska ungdomars kunskaper inom samma omrÄde. Resultatet av intervjustudien Àr tvetydig dÄ man bÄde kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan aritmetik och algebra men att de samtidigt uppvisar stor osÀkerhet dÄ de inte Àr helt sÀkra pÄ om samma rÀkneregler gÀller i bÄda fallen. Elevernas kunskaper inom aritmetik Àr bristfÀlliga och det ger följdeffekter pÄ deras kunskaper inom algebra. Det tycks alltsÄ inte vara slumpmÀssiga fel som upptrÀder i övergÄngen mellan aritmetik och algebra utan de fel eleverna gör i algebra gÄr tydligt att hÀrleda till motsvarande fel inom aritmetiken.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frÄgor och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat Att vara sjÀlvstÀndig men inte oberoende och sex kategorier: Att fÄ information som Àr individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och kÀnner till, Att ha tillgÄng till kompetent personal, Att inte fÄ veta eller förstÄ, Att kÀnna ensamhet samt Att kÀnna sig osÀker.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.