Genom Ären har intresset för och satsningar pÄ underhÄllning i tredimensionellt format (3D) gÄtt i vÄgor. Idag har de flesta biografer stöd för att visa 3D-filmer. Utöver detta intresse har det pÄ senare Är Àven börjat komma mer teknik för 3D i hemmet. Det har ocksÄ introducerats mÄnga nya mer immersiva och intuitiva inmatnings-enheter som bidrar till under-hÄllning med element av virtual reality hemma. Företagen Sony, Nintendo och Microsoft har alla lanserat olika typer av avancerade tekniker för sÄdana inmatnings-enheter till sina spel-system.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med nÄgra förskolebarn i Äldern fyra Är för att ta reda pÄ deras kunskap i rÀkning, jÀmförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag anvÀnde var att gÄ ut i skogen till en vÀlbekant plats. DÀr fick barnen genomföra övningarna med hjÀlp av kottar, stenar, pinnar och löv. Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjÀlp av deras sinnen och genom lek..

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptÀcka och identifiera signaler hos barn som vÀxer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som anvÀndes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som anvÀndes vid sökningen av valda kÀllor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda kÀllor. Huvudresultatet visade att barn till förÀldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mÄdde psykiskt dÄligt, det tog sig uttryck som depression och utÄtagerande beteende.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Syftet var att beskriva anhörigvÄrdarens erfarenheter av palliativ vÄrd av sin nÀrstÄende i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, kÀnsla av otillrÀcklighet och meningsfullhet trots allt.

Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom Àr en av de stora folksjukdomarna och Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, dÄ det Àr vanligt att anhöriga vÄrdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt försÀmrar tillstÄndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning bÄde fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vÄrdar.SyfteSyftet Àr att undersöka anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet Àr en systematisk litteraturstudie och bÄde kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnds för att fÄ en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet bestÄr av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens pÄverkan pÄ relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka skiljde sig mycket Ät.

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande lÀroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjÀtte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsomrÄden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgÄ frÄn de mÄl som skolverket har satt upp för Äk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsomrÄden, undersöks de kunskaper som krÀvs för att lösa tre rÀkneuppgifter i Mattestegen B Höst/VÄr Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att lÀromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjÀlp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhÄllande till andra begrepp och framstÀlls med hjÀlp av lÀrarens engagemang och barnens kreativitet..

UtgÄngspunkten i mina arbeten om barn och trafik har varit trafiksÀkerheten som ett genomgripande samhÀllsproblem, med barnens utsatta lÀge i fokus. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar, dÀr ett examensarbete pÄ C-nivÄ, som Àr en översikt, utgör Del I. Del II utgörs av detta examensarbete pÄ D-nivÄ och bestÄr av en empirisk undersökning om förskolebarns trafikförstÄelse. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka femÄriga förskolebarns trafikförstÄelse utifrÄn tre olika aktörers perspektiv: barnens, förskolans och förÀldrarnas. De frÄgestÀllningar som studerades var: vilka förestÀllningar som barnen har om trafik; hur barnen har tillÀgnat sig dessa förestÀllningar; hur barnen upptrÀder i trafiken samt hur förskolepersonalen och förÀldrar arbetar med barnens trafikfostran.

I denna uppsats sÄ undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkÀtundersökning har jag fÄtt en inblick i hur mina respondenter kÀnner inför dessa Àmnen. Jag undrar om det finns platser i staden dÀr invÄnarna kan trÀffas och föra att gott samtal och om de kÀnner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet anvÀnder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstÄ rummets tillblivelse med hjÀlp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den förestÀllda platsen. Jag har Àven anvÀnt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Allt fler mÀnniskor med palliativ diagnos vÀljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vÄrd i hemmet med helhetsperspektiv krÀvs det teamarbete i ett mÄngprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvÄrden skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvÄrd. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor frÄn sju vÄrdcentraler i norra Sverige.

SAMMANFATTNINGDen hÀr magisteruppsatsen omfattar en empirisk studie i textilslöjdsundervisningen pÄ en F- 6 skola. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever reflekterar och bedömer sina kunskaper i textilslöjd under en aktion samt om aktionen fungerar som stöd för dem. Empirin bestÄr av 3 delstudier dÀr elever i Är 6 skrivit loggbok, gjort en sjÀlvvÀrdering samt besvarat en enkÀt. Undersökningen har genomförts i pragmatismens anda med aktionsforskning som metod inom ramen för den ordinarie slöjdundervisningen under fyra veckor i följd. LedstjÀrnan för studien har varit en matris för bedömning, vilken anvÀnts som utgÄngspunkt för aktionen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyfte med den hÀr studien var att undersöka fenomenet dokumentation och om samt hur lÀrarna dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling som en del av bedömningsprocessen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta gav mig följande frÄgestÀllningar:Hur Àr dokumentationen utformad i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur gÄr lÀrarna i idrott och hÀlsa tillvÀga nÀr de analyserar och tolkar elevernas kunskaper?Vilka strategier anvÀnder sig lÀrare i idrott och hÀlsa av nÀr de dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling i undervisningen?Vilken pÄverkan fÄr dokumentationen pÄ bedömningen/betygsÀttningen enligt lÀrarna?MetodValet av metod i denna studie var kvalitativa intervjuer. I intervjuerna anvÀnde jag mig utav en intervjuguide med öppna frÄgor för att fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt av de intervjuade. Syftet att anvÀnda guiden var att jag som intervjuare lÀttare kunde hÄlla fokus pÄ det som var av intresse för studien.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa vad och pÄ vilka sÀtt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhÄllande till sitt arbetsmaterial. Denna studie Àr till för att ta reda pÄ hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjÀlp av tre observationstillfÀllen dÀr det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgÄr ifrÄn sitt arbetsmaterial pÄ sÄ sÀtt att de vÀljer ut det som dem sjÀlva tycker Àr viktigast att lÀra sig.