För de barn som behöver vÄrdas utanför det egna hemmet Àr placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering Àr en insats som pÄverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nÀtverk. NÀr ett beslut Àr fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nÀtverk och övervÀga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan nÀrstÄende, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgÄngspunkt i 6 kap.

 Syftet med denna studie har varit att fÄ en bild av vilken kunskap nÄgra pedagoger har omkring sprÄkstörning. Jag har ocksÄ velat öka pedagogernas kunskaper i Àmnet. Totalt har jag trÀffat 58 pedagogerna pÄ deras arbetsplatser pÄ förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkÀt med bl a frÄgor om hur de uppskattade sin kunskap omkring sprÄkstörning. Efter det höll jag en informationsförelÀsning omkring sprÄkstörning.

Det rĂ„der en allmĂ€n uppfattning i vĂ„rt samhĂ€lle om att Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r bildande eller viktigt. Ämnet anses bestĂ„ av idrottsliga kunskaper och fĂ€rdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i Ă€mnet eftersom alla Ă€mnen i skolan finns till för att eleverna ska lĂ€ra sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna fĂ„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, sĂ„ har vi valt att studera vad eleverna anser att de lĂ€r sig i Ă€mnet under fyra lektioner. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vad elever i Ă„r nio anser att de lĂ€r sig under lektioner i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, utifrĂ„n de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt frĂ„geformulĂ€r med fyra öppna frĂ„gor som utgĂ„r ifrĂ„n de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vĂ„r studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fĂ„tt kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. VÄrt syfte har varit att ta reda pÄ om lÀrarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlÀrnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir dÄ styrande för vilka kriterier eleverna anvÀnder för att bedöma sina egna kunskaper men ocksÄ hur de uppfattar lÀrarens bedömning. LÀraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlÀrningsorienterad syn med lÀroprocessen i fokus rÀcker det inte enbart med en undervisning som Àr formativt inriktad.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Syftet var att beskriva anhörigvÄrdarens erfarenheter av palliativ vÄrd av sin nÀrstÄende i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, kÀnsla av otillrÀcklighet och meningsfullhet trots allt.

NaturlÀkemedel Àr ett omrÄde som vÀcker stort intresse idag och allt fler individer vÀljer att ta hand om sina Äkommor pÄ egen hand. Modern forskning visar pÄ interaktioner mellan naturlÀkemedel och konventionella lÀkemedel. Eftersom naturlÀkemedel under lÄng tid uteslutande har anvÀnts i egenvÄrdssyfte har patienters anvÀndning av dessa produkter skett i stor utstrÀckning utan medverkan frÄn den vanliga hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors instÀllning till och kunskaper om naturlÀkemedel. Studien Àr av kvalitativ design och Àr baserad pÄ sex intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid tvÄ ortopediska vÄrdavdelningar i Södra Sverige.

Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att förÀndra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Bakgrund:BÄde lÀroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rÀttigheter att uppnÄ sina kunskapsmÄl. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och nÀr dessa bedömningar görs. Vi har ocksÄ undersökt hur specialpedagogers/speciallÀrares kompetenser tillvaratas samt sÀtts in om det visar att lÀraren har misstankar om att en elev inte nÄr kunskapsmÄlen.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sÀtts in om behov finns. De frÄgestÀllningar vi kommer utgÄ ifrÄn för att ta reda pÄ detta Àr pÄ vilket sÀtt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd?Metod:I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkÀter samt intervjuer.

Bakgrund: Att fÄ kunna vÄrdas och dö hemma i en familjÀr och vÀlkÀnd miljö innebÀr för de allra flesta en kÀnsla av trygghet. För mÄnga anhöriga Àr det sjÀlvklart att leva nÀra den döende och ta ansvar för omvÄrdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans pÄverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vÄrd i hemmet för att fÄ en ökad förstÄelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie dÀr tidigare forskning i Àmnet undersökts och sammanstÀllts.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail..