Syfte: Att beskriva och analysera Landskrona kommuns förvaltningars utformning och anvÀndning av verksamhetsmÄtt som styrinstrument. Metod: Det empiriska materialet Àr huvudsakligen hÀmtat frÄn olika kommunala dokument, sÄ som budgetskrivelser, Ärsredovisningar och interna mÄldokument. Som komplement till de skriftliga dokumenten har intervjuer med ansvariga tjÀnstemÀn genomförts. Studien Àr avgrÀnsad till att omfatta tre av Landskrona kommuns förvaltningar, de tre största. Forskningsansatsen Àr abduktiv med en kvalitativ metod.

Denna uppsats redogör för den rÀttsliga situationen gÀllande mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i Sverige 2010. Uppsatsen redovisar ocksÄ delvis hur handeln med mÀnniskor i Sverige och Europa gÄr till, vem som rekryteras och hur organisationerna bakom handeln ser ut. UtgÄngspunkten för arbetet Àr den tillÀmpningsproblematik som följde pÄ mÀnniskohandelsbestÀmmelsens införande i svensk rÀtt i juli 2002 och de Àndringar som gjorts för att komma till rÀtta med problemen.I arbetet redogörs för den tillÀmpningsproblematik som följt av de i bestÀmmelsen utformade objektiva rekvisiten. SÀrskilt fokus har satts pÄ att reda ut begreppen kring kontrollrekvisitet och otillbörlighetsrekvisitet och de frÄgor som uppstÄtt kring rÀttstillÀmpningens hantering av bevisfrÄgorna knutna till dessa rekvisit. FrÄgestÀllningen för uppsatsen utgÄr sedan till stora delar frÄn det faktum att 4 kap.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsÀttning ser ut, studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning samt att presentera lösningar till problematiken. De frÄgestÀllningar som ingÄr i studien Àr vilka problem som finns vid bedömning och betygsÀttning av elever samt hur en religionslÀrare ska agera för att betygen ska bli rÀttvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsÀttning har vi baserat oss pÄ litteratur frÄn bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, HÄkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som frÀmst kommer fram nÀr det handlar om bedömning och betygsÀttning Àr den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebÀr att varje enskild lÀrare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning har vi intervjuat fyra verksamma religionslÀrare för att fÄ fram deras tankar och Äsikter kring det nuvarande betygssystemet.

För detaljhandelsbutiker har den personliga försÀljningen blivit en viktig faktor att konkurrera med pÄ marknaden. Det hela innebÀr att sÀljaren ska kunna förmedla sina produkter pÄ bÀsta sÀtt och genom olika pÄverkningsmetoder styrka kundens beslut inför ett köp. Vi kommer med den hÀr rapporten att introducera dig som lÀsare om hur den personliga försÀljningen skiljer sig mellan de tvÄ branscherna för skönhet/klÀder samt elektronik. HÀr har Àven en koppling gjorts till hur kunden samt sÀljarens beteende och agerande varierar beroende pÄ om butiken sÀljer lÄg- eller högengagemangsprodukter samt pÄverkan frÄn produkternas attribut.Undersökningen för uppsatsen har utförts med sammanlagt Ätta personliga intervjuer. Fyra av dem med tvÄ butiker inom skönhet/klÀdesbranschen samt de resterande fyra med tvÄ butiker inom elektronikbranschen.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas Äsikter om vÄr definition av elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssÀtt med avseende pÄ elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i LuleÄ kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och Ätta pojkar. De mÀtinstrument vi anvÀnde oss av i undersökningen var observationer, enkÀtundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att sjÀlva vÀlja arbetssÀtt, tidsÄtgÄng och sÀtt att kontrollera kunskaperna pÄ.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn lÀrare vill ska rÄda i skolan. Arbetet behandlar Àven frÄgor sÄ som vilken dagens rÄdande kunskapssyn Àr och hur lÀrare ser pÄ Alliansens förslag av förÀndringar i skollagen. Bland annat snÀvare kunskapsmÄl och tidigare betyg.För att nÄ syftet valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Sju verksamma lÀrare i grundskolan och gymnasieskolor medverkade.Resultatet visar att tack vare kunskapsmÄlens vidd kan lÀrare idag praktisera den kunskapssyn de anser Àr den bÀsta. Dock saknar lÀrare klarhet i dagens kunskapsmÄl om vad eleverna bör uppnÄ för att fÄ ett visst betyg.

PÄ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ byggs just nu ett nytt tÀcklacksmÄleri. Det nya mÄleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fÀstas pÄ hytten. Detta upplÀgg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstÄr nÀr hytt och plastartiklar lackeras i tvÄ skilda processer (hytt i UmeÄ och plast i Belgien) Projektets mÄl och syfte Àr att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frÀmja en vÀlmÄende personal. För att fÄ tiden att rÀcka till begrÀnsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

PĂ„ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeĂ„ byggs just nu ett nytt tĂ€cklacksmĂ„leri. Det nya mĂ„leriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fĂ€stas pĂ„ hytten. Detta upplĂ€gg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstĂ„r nĂ€r hytt och plastartiklar lackeras i tvĂ„ skilda processer (hytt i UmeĂ„ och plast i Belgien) Projektets mĂ„l och syfte Ă€r att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frĂ€mja en vĂ€lmĂ„ende personal. För att fĂ„ tiden att rĂ€cka till begrĂ€nsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsĂ€ttningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra lĂ€ngs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas pĂ„ avdelningen.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvĂ€rderingen av anbuden varit bristfĂ€lliga, misstag har gjorts i arbetsgĂ„ngen och ett dĂ„ligt juridiskt sprĂ„k har anvĂ€nts. Vi anser att detta troligen beror pĂ„ kompetensbrist nĂ€r det gĂ€ller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rĂ„da vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstĂ„nd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Ă€r det enligt oss viktig att poĂ€ngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrĂ„gningsunderlag och vid utvĂ€rdering av anbud..

Vi bestÀmde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans lÀgre Ärskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur och varför pedagoger prioriterar uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem som de gör. I litteraturgenomgÄngen belyser vi varför man bör lÀra sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i Àmnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med Ätta pedagoger som för tillfÀllet undervisar i Ärskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem Àr viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har Àven framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför mÄlen prioriteras som de gör.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsÀttning ser ut, studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning samt att presentera lösningar till problematiken. De frÄgestÀllningar som ingÄr i studien Àr vilka problem som finns vid bedömning och betygsÀttning av elever samt hur en religionslÀrare ska agera för att betygen ska bli rÀttvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsÀttning har vi baserat oss pÄ litteratur frÄn bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, HÄkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som frÀmst kommer fram nÀr det handlar om bedömning och betygsÀttning Àr den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebÀr att varje enskild lÀrare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning har vi intervjuat fyra verksamma religionslÀrare för att fÄ fram deras tankar och Äsikter kring det nuvarande betygssystemet.

Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersÀttningssystems utformning och de anstÀllda och ledningens beteende Àr sedan lÀnge kÀnt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus pÄ de enorma bonusar som betalats ut till anstÀllda pÄ banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att bÄde minska de risker som Àr förknippade med vissa typer av rörliga ersÀttningssystem och för att tillgodose den allmÀnna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersÀttning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 dÀr Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmÀnna rÄd gÀllande rörlig ersÀttning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som Àr ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna frÄn finansbranschen har till stora delar varit negativa. MÄnga anser att regleringen Àr ett spel för galleriet med en vÀldigt liten reell verkan pÄ att stÀvja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.