AbstractDigital media in general and social media in particular are becoming more and more important to businesses across the globe. It is an effective way to reach out to consumers and establish a good relationship with existing customers. Most companies today use digital media in order to market themselves and to establish good public relations. A lot of those companies have also realized the enormous marketing capabilities that social media provides. However, in spite of the plethora of possibilities that comes with social media it can also, in some cases, hinder the companies ? success.

Syftet med mitt examensarbete är att genom aktionsforskning kunna förändra destruktiva konflikter till konstruktiva lösningar i förskolan. Jag har valt kvalitativ närmandesätt att utgå ifrån i mitt Utvecklingsarbete samt använt mig av observation, logg och diskussioner som metod. Syftet är också att visa vilken viktig roll pedagogen har i att stötta och hjälpa barnen lösa konflikter konstruktivt. Resultatet i studien har visat en förändring hos majoriteten av barnen i barngruppen kring att hantera destruktiva konflikter konstruktivt. Få barn kan fortfarande handla destruktivt under en konflikt vilket betyder att Utvecklingsarbetet bör pågå under en längre tid för att arbeta mera med forskningsområdet och kunna få med alla barn under en längre tid.

Offshoring, att ett företag delar av sin verksamhet till ett annat land, har blivit allt mer uppmärksammat, både av IT-företag och av fackpress. I denna uppsats har vi undersökt hur informanter vid tre företag i Sverige anser att deras företag har påverkats, organisatoriskt, efter det att de startade sin offshoring till Indien. Utöver detta har informanter vid kringliggande organisationer i den svenska IT-sektorn intervjuats för att ge sin syn på hur offshoring kan påverka den svenska IT-sektorn och dess företag. Resultatet av undersökningen visar att de undersökta företagen har påverkats genom förbättrade arbetsprocesser inom organisationen. Personal har omplacerats eller vidareutbildats inom organisationen.

Vi genomförde vårt Utvecklingsarbete på en skola i Nya Zeeland i en klass med 34 elever mellan tio och tolv år. Vårt syfte var att undersöka om skolan kan påverka elevernas människosyn genom att göra dem medvetna om hur de tänker om sig själva och andra människor. Vi arbetade med olika övningar för att stärka elevernas självkänsla, få dem att uppskatta varandras likheter och olikheter, samt öka deras förståelse för fördomars uppkomst och negativa konsekvenser. Undersökningen genomfördes under sex veckor höstterminen 2002. För att se om någon utveckling skett hade vi två övningar som vi genomförde både i början och slutet av undersökningen.

Intresset är lågt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar färska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lärare som arbetar med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats är en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen.

Psykologiska färdigheter är av betydelse för idrottares prestation och utveckling, vilket alltmer uppmärksammats inom idrottsvärlden. Vikten av att inkludera psykologiska färdigheter i Utvecklingsarbetet med idrottare betonas. Studiens syfte var att deskriptivt undersöka motivation, känsloreglering, självreglerat lärande, rädsla för att misslyckas samt Psychological characteristsics of developing excellece hos simmare samt om variationen i deras prestation kunde förklaras av någon av dessa psykologiska färdigheter. Deltagarna i studien utgjordes av 87 simmare mellan 12-27 år som deltog på ett antal läger. Prestationen baserades på individuella FINA-poäng (M=688, SD=73).

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan påverka eleverna till att få en positivare syn och ökad motivation till ämnet. Undersökningen genomfördes i en år 4 med 18 elever. Vi gjorde ett Utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfällen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehåll och upplägg. En enkät lämnades ut som en förundersökning och en annan lämnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt Utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ?Skola för hållbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att förskolans lärmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsättningar för barns lek och lärande. Syftet med detta Utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola på en avdelning med barn i åldern 1-3 år. Metoder som användes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frågeformulär till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

Bakgrund: Studiefrämjandet är en organisation som har i uppgift av staten att främjafolkbildning. De arbetar med kulturutveckling och agerar stöd för föreningar som är inriktadepå kultur och fritidsintressen. I sitt arbete stöter de på många människor och ställs ofta infören kommunikativ situation. Studiefrämjandet undersöktes med inriktning på deraskommunikationsplan men främst med fokus på deras bemötande. Utan riktlinjer kan det varasvårt att veta hur man ska agera och speciellt för någon som är ny antingen som anställd eller som cirkelledare i Studiefrämjandets regi.Syfte: Att undersöka Studiefrämjandets kommunikationsplan med inriktning på bemötande och ge förslag till förbättringar.Metod: En kvalitativ undersökning av Studiefrämjandets material som granskats med hjälp avexisterande kommunikationsteorier och vetenskapliga artiklar.Resultat: Det visade sig att Studiefrämjandet inte har någon utförlig kommunikationsplan eller någon utbildning inom kommunikation.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och Utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa.De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation..

Syftet med Utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande.

Vårt Utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhällsvetenskaplig klass i årskurs två i gymnasiet, om att individerna har olika inlärningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlärningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmärksamhet och koncentration vid inlärning av nytt och svårt material. Metoden som användes var en enkät för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlärningsstil. Eleverna följde sedan under åtta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och därefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vårt material kan man inte dra säkra slutsatser.

Syftet med vårt Utvecklingsarbete var att göra eleverna medvetna om det egna lärandet och därigenom stärka deras förmåga att lära. För att uppnå detta fick eleverna, en gång i veckan, skriftligt reflektera i loggböcker över vad de lärde sig och hur de gick tillväga när de lärde sig. Genom att föra en dialog med eleverna i deras loggböcker försökte vi leda dem framåt i deras inlärningsprocess. Genom att medvetandegöra eleverna om olika inlärningsstilar och inlärningsstrategier tänkte vi oss att eleverna skulle få ökad medvetenhet för sitt lärande. För att tolka om någon medvetenhet väckts gällande det egna lärandet utfördes inledande och avslutande intervjuer med ett slumpmässigt urval elever.