Som njursjuk Àr patienten beroende av en kÀrlaccess, tillgÄng till blodbanan, för att kunna fÄ dialysbehandling. För att fÄ adekvat dialysbehandling behöver kÀrlaccessen fungera tillfredsstÀllande. KÀrlaccessen kan utsÀttas för mÄnga komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av sÄvÀl vÄrdpersonal som patienten sjÀlv. Patientens oro och Ängest över kÀrlaccessens funktion skapar ett lidande och dÀrmed ett behov av god vÄrd som ger patienten möjlighet att kÀnna sig trygg i vÄrdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det Àr för hemodialyspatienten att leva med en kÀrlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vÄrd av kÀrlaccessen för dialys.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Att som barn fÄ goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv Àven i vuxen Älder. Detta i sin tur kan bidra till ett vÀlmÄende liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och dÀrmed Àr raster tillfÀllen dÄ de kan fÄ möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet Àr mÄnga elever inaktiva mer Àn 50 % av rasten. Anledningarna till varför de Àr inaktiva kan vara mÄnga.

Bakgrund: Varje kvart drabbas nÄgon av en hjÀrtinfarkt och varje timme dör nÄgon i Sverige. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en stark kÀnslomÀssig upplevelse. Oro och nedstÀmdhet Àr en vanlig reaktion som kan hÄlla i sig lÄngt efter hjÀrtinfarkten. Det finns fÄ studier gjorda pÄ mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Uppsatsen analyserar utifrÄn den allmÀnna aspektteorin, som först översiktligt presenteras, ett antal utdrag ur Yousuf Idris' roman al-Haram med tillhörande svenska översÀttning av Ingvar Rydberg. Detta för att se hur arabiskans grammatiskt uttryckta aspektdistinktioner i narrativ kontext kan Äterges i det svenska verbsystemet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit Àr att öka kunskapen om lÀrares bedömning av elevers praktiska fÀrdighet i innebandy pÄ den nationella idrottsutbildningen (NIU). Vidare syftar studien till att jÀmföra lÀrarnas bedömning med kursplanens kunskapskrav.Vilka fÀrdigheter Àr det som de intervjuade lÀrarna bedömer hos eleverna?Hur bedömer de intervjuade lÀrarna elevernas fÀrdigheter?Hur erfar de intervjuade lÀrarna arbetet med bedömning och betygsÀttning?MetodMed hÀnsyn till studiens kvalitativa ansats valdes intervju som metod. Studien avgrÀnsar sig till de lÀrare som undervisar innebandy som specialidrott. Urvalet gjordes med hÀnsyn till geografisk spridning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jÀmförts utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Uppsatsen undersöker hur de bÄde kursplanerna motiverar Àmnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehÄllet har förÀndrats. Den sista frÄgestÀllningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förÀndrats eller ej och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Undersökningen Àr en komparativ textanalys utifrÄn Gadamers teorier om förförstÄelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gÀller komparationen av kursplanernas motiveringar till Àmnets existens Àr att det skett en förskjutning ifrÄn att Àmnet ska skapa förutsÀttningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att Àmnet istÀllet motiveras genom att eleven exempelvis ska förstÄ sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehÄll har förÀndrats inom en del omrÄden.

Bakgrund: Varje kvart drabbas nÄgon av en hjÀrtinfarkt och varje timme dör nÄgon i Sverige. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en stark kÀnslomÀssig upplevelse. Oro och nedstÀmdhet Àr en vanlig reaktion som kan hÄlla i sig lÄngt efter hjÀrtinfarkten. Det finns fÄ studier gjorda pÄ mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jÀmförts utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Uppsatsen undersöker hur de bÄde kursplanerna motiverar Àmnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehÄllet har förÀndrats. Den sista frÄgestÀllningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förÀndrats eller ej och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Undersökningen Àr en komparativ textanalys utifrÄn Gadamers teorier om förförstÄelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gÀller komparationen av kursplanernas motiveringar till Àmnets existens Àr att det skett en förskjutning ifrÄn att Àmnet ska skapa förutsÀttningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att Àmnet istÀllet motiveras genom att eleven exempelvis ska förstÄ sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehÄll har förÀndrats inom en del omrÄden.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en folksjukdom, som pÄverkar kroppen bÄde fysiskt och emotionellt. Enligt vÀrldshÀlsoorganisationen berÀknas sjukdomen öka och bli den tredje största dödsorsaken Är 2030. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL genom frÄgestÀllningen; hur upplevs det emotionellt av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie bestÄende av tio kvalitativa artiklar genom databassökning i CINAHL, Medline och PubMed. Resultat: Det framkom en rad olika kÀnslor i relation till olika upplevelser. Fyra huvudkategorier identifierades till: upplevelser av fysiska begrÀnsningar, upplevelser av att leva med syrgas, upplevelser av minskad sjÀlvstÀndighet och betydelsen av sociala relationer.

Döden Àr ett kontroversiellt Àmne som vÀcker starka kÀnslor hos mÄnga mÀnniskor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvÄrdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser Àr av bÄde positiv, styrkande art och av negativ, energikrÀvande art. Resultat uppkom Àven om sjuksköterskans förhÄllningssÀtt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrÄn kapitalmarknadsperspektivet. Vi har anvÀnt oss av en deduktiv metod med utgÄngspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvÀrderats frÀmst utifrÄn de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten frÄn 1973. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjÀlp av IAS 18, standarden för intÀktsredovisning.

Palliativ vÄrd syftar till att se patienten och dess nÀrstÄende som en helhet dÀr mÄlet Àr att bidra till vÀlbefinnande och vÀrdighet i livets slut. För att underlÀtta de nÀrstÄendes situation spelar vÄrdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie som grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att nÀrstÄende Àr i stort behov olika stödjande insatser frÄn vÄrdpersonalen.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.