Individer med psykisk funktionsnedsÀttning kan vara vÀldigt sÄrbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. DÀrför Àr viktigt att dessa individer fÄr en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lÀrare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det Àr frÀmst lÀrarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen Àr tÀmligen begrÀnsad inom detta ÀmnesomrÄde.

Introduktion: LÀpp-kÀk-gomspalt (LKG) Àr en av de vanligaste medfödda defekterna. Det berÀknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per Är med olika typer av lÀpp-kÀk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje Är. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet bestÄr av flera specialister inom olika omrÄden, till exempel plastik- och kÀkkirurger, ortodontister, logopeder med flera dÄ defekten bland annat medför pÄverkan av ansiktets utseende, talsvÄrigheter samt bett- och tandavvikelser. LÀpp-kÀk-gomspalt kan pÄverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjÀlp frÄn olika vÄrdgivare kan hjÀlpa till att höja livskvaliteten.

Dagens samhÀlle och dess individer lever i ett överflöd av information tillhandahÄllen av den teknik som benÀmns informations- och kommunikationsteknik, ICT. Samtidigt som denna tekniska utveckling bidrar till stora framsteg för samhÀllet pÄverkar den individer pÄ sÀtt som Ànnu ej blivit fullt synliga. Forskning pekar pÄ att svenskar sover allt mindre och att denna myriad av ICT kan vara en orsakande faktor.Studien syftar att besvara frÄgan om frÄntagandet av ICT-anvÀndning tÀtt inpÄ sÀnggÄende har en pÄverkan pÄ sömnkvaliteten. Genom att frÄnta individer möjligheten till interaktion med ICT i samband med sÀnggÄende erhÄlls sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ data som styrker att teknikanvÀndandet pÄverkar sömnen. Dessa data insamlas med hjÀlp av dagböcker, enkÀter samt registrering av sömn via sömnapplikation för en smartphone.Studien visar att anvÀndandet av ICT tÀtt inpÄ sÀnggÄende i stort har en negativ effekt pÄ sömnkvalitet.

BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benÀmns inom forskning som dropouts och kan av samhÀllet betraktas som en problematisk grupp pÄ arbetsmarknaden. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förvÀntningar kan pÄverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frÄgestÀllningar Àr enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande frÄn lÀrare, skolpersonal och övriga vuxna under uppvÀxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstÄs i relation till normer och förvÀntningar de tycks ha förhÄllit sig till under uppvÀxten? Kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

En teknik som fÄtt fler och fler anhÀngare tack vare Internets utbredning Àr interaktiva meddelanden, eller direktmeddelande som det ocksÄ kallas, som tillÄter tvÄ anvÀndare att skapa ett privat chattfönster i vilket de kan kommunicera. PÄ senare tid har Àven företagsvÀrlden uppmÀrksammat den hÀr typen av programvaror. I denna uppsats har vi undersökt hur anvÀndare uppfattar kommunikation med direktmeddelanden och vad det anvÀnds till inom en organisations vÀggar. Studien visar pÄ vilka typer av meddelanden som anvÀndarna föredrar att skicka via mediet och pÄ vilket sÀtt införandet av tekniken har pÄverkat det dagliga arbetet..

Syfte: Att undersöka instÀllningen till trÀning hos fysiskt inaktiva.FrÄgestÀllningar:Vilka hinder upplever inaktiva individer till trÀning?Hur ser de upplevda fördelarna ut bland informanterna till trÀning?Vilka svÄrigheter upplevs med att upprÀtthÄlla trÀning?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex mÀn (n=6). Insamlad data analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Den transteoretiska modellen anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt.Resultat: Upplevda hinder var frÀmst att kÀnna olust och ovilja till trÀning. Upplevda fördelar med trÀning var att det var socialt att trÀna, att trÀning gav en skön kÀnsla i kroppen, att trÀningen gav hÀlsofördelar och att se resultat.

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park Àr provokativ pga ett starkt intrÄng i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de Àr ocksÄ publika platser: platser för motion, lek, idrott, förestÀllningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mÄl Àr att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehÄll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum pÄ taken och ett flexibelt privat rum under det..

Fall Àr den vanligaste orsaken till skador hos personer frÄn 60 Är och uppÄt. Den mest frekventa dokumenterade riskfaktorn för fall Àr gÄng- och balansproblem. Balansens huvudfunktion Àr att koordinera kroppens hÄllning, jÀmvikt och rörelse. Vid normalt Äldrande pÄverkas balansförmÄgan. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om balansen förbÀttrades hos Àldre individer genom balanstrÀning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

En kvalitativ studie har gjorts dÀr personer med en högre kÀnslighet Àn genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa sÄ kallat högkÀnsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet stÀller, samt hur de kan anvÀnda sin högkÀnslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkÀnslighet och hur den kan pÄverka individen i arbetslivet.Vi var Àven intresserade av hur sjÀlvbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gÄ ut och möta mÀnniskor som har egenskapen och sedan skildra deras berÀttelser. Tematisk analys anvÀndes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkÀnslighet mÄnga gÄnger Àr en tillgÄng i yrket, samtidigt som det kan vara svÄrtför högkÀnsliga att hitta rÀtt i arbetslivet.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Autism förekommer i olika former och tillstÄndet karaktÀriseras av att individens sprÄkliga förmÄga Àr avvikande och förmÄgan till samspel och kommunikation med andra Àr nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gÀllande specifika omvÄrdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vÄrden för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjÀlp av Patricia Benners omvÄrdnadsdomÀner.