AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lÀrare och pedagoger som arbetar i sÀrskild undervisningsgrupp om vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för personer inom AutismspektrumtillstÄnd samt ta reda pÄ hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som anvÀndes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lÀrare. Resultatet visade att det Àr flera faktorer som Àr betydande för vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för dessa individer. Faktorerna Àr inte uteslutande varandra utan hör pÄ ett eller annat sÀtt samman och Àr till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/lÀraren bör besitta förmÄgan till att vara lyhörd inför eleven.Det krÀvs en tydlighet gÀllande sÀttet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekrÀftelse och beröm ges.

Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Stroke Àr en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje Är. För dessa personer Àr det idag möjligt att fortsÀtta leva i sitt hem. Informella vÄrdgivare fÄr dÄ ofta ta över ansvaret över vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vÄrdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som anvÀnts i denna litteraturstudie Àr beskrivande syntes.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien var att undersöka om slingtrÀning av nedre bÄlen för individer med löparknÀ kan ge en reducering av skadeproblematiken.Syftet var Àven att studera om upplevelsen av smÀrta och begrÀnsning i aktivitet förÀndrats hos dessa individer i en subjektiv bedömning. LöparknÀ innebÀr smÀrta pÄ den yttre sidan av knÀt, mest vanligt hos löpare men Àven andra idrottare drabbas.FrÄgestÀllningar:I vilken omfattning kan slingtrÀning av nedre bÄlen för individer med löparknÀ ge en mer funktionell styrka och Àven större uthÄllighet?Hur upplever individer med löparknÀ vid en subjektiv skattning att denna trÀning leder till en förÀndring av smÀrta och begrÀnsning i aktivitet?Metod:Studien genomfördes som en kvantitativ experimentell studie, dÀr en interventionsgrupp pÄ sex löpare med löparknÀproblem genomförde slingtrÀning av nedre bÄlen. Detta skedde tvÄ gÄnger i veckan under sex veckor. Tester av funktionell styrka och uthÄllighet genomfördes den första veckan, efter tre veckor och efter sex veckor.

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing. The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor..

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihÀrdigt problem för sÄvÀl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i tvÄ faser, det första och det andra kriget. VÄra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gÀllande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgÄng dÀr vÄr hypotes grundar sig pÄ att det Àr ledande, centrala individer pÄ vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De tvÄ ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Det moderna samhÀllet och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för mÄnga individer och deras vardag. Genom att stÀndigt ha möjlighet till uppkopplingen pÄ diverse sociala nÀtverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner pÄverkar individen sina val och agerande med hjÀlp av sin omgivning.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om individen blir socialt pÄverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning. Studien avser att undersöka om den sociala pÄverkan som normalt sÀtt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion sÄledes kan ske pÄ liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera pÄverkan i digital form sÄ ska vi undersöka om nÄgon form av attitydförÀndring samt motivation uppstÄr hos de individer som vÀljer att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning.Resultatet av studien indikerar att individen blir pÄverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa trÀningsinspirationskonton pÄ Instagram.Resultatet visar Àven att individer kÀnner ÄngestkÀnslor nÀr de exponeras för trÀningsinspirationsbilder.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Den svenska miljöpolitiken innehÄller höga mÄl för reducering av koldioxid de nÀrmaste Ären. Om dessa mÄl skall nÄs behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att vÀlja en miljöklassad bil istÀllet för ett fordon med högre koldioxidutslÀpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.