Sökresultat:
5226 Uppsatser om Utrikes födda individer och privat pensionsinkomst - Sida 37 av 349
Projekt privat webshop
BestÀllaren har efterfrÄgat för sin hobbyverksamhet en egen webshop dÀr hon kan sÀlja sina produkter. BestÀllaren vill ha en anvÀndarvÀnlig sida för att kunna locka sÄ bred publik som möjligt. I framtiden sÄ kan sidan utvecklas till att lÄta fler sÀljare ha sina produkter pÄ sidan. Sidan ska ha grundlÀggande funktioner som en fungerande varukorg, tydlig produktvy samt ett grÀnssnitt för att administrera produkter. De sprÄk som sidan har utvecklats i Àr PHP, HTML5, MySQL och CSS.
Korrelation mellan maximal isometrisk handgreppstyrka och maximal isokinetisk lÄrbensstyrka hos individer över 60 Är
Tidigare studier har visat en korrelation mellan muskelgrupper, sÀrskilt gÀllande styrka mellan olika muskelgrupper i samma extremitet. Syftet med den hÀr studien var att se om maximal isokinetisk muskelstyrka i lÄret korrelerar med maximal isometrisk handgreppstyrka hos friska individer >60 Är. Exklusionskriterier var muskuloskeletala besvÀr, hjÀrt? kÀrlsjukdom, KOL, RA, Gonartros eller pÄgÄende infektion. Isokinetisk benstyrka mÀttes pÄ 25 försökspersoner >60 Är i Biodex System 3 och isometrisk handgreppstyrka mÀttes med Grip-D.
Intrycksstyrning : Rekryterares upplevelser och hantering av kandidaters anvÀndning av intrycksstyrning i en arbetsintervju
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
Gör arbetet att livet blir roligt? : - en sociologisk studie om individer som stÄtt utanför arbetsmarknaden men som idag arbetar i ett socialt företag
Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för mÀnniskans psykiska vÀlmÄende. Vi valde att undersöka hur det Àr att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget nÄgot sÀrskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi anvÀnde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitÀrt arbete samt inklusion/exklusion.VÄrt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.
Premiepension : En kvalitativ studie om hur pensionssparare i Sverige beter sig vid placering av premiepensionen, bland de som har gjort ett aktivt val av fonder
Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebÀr att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett stÀllningstagande pÄ den finansiellamarknaden.MÄnga individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtÀnkta ekonomiska beslut för premiepensionen. MÄnga sparare Àr av den anledningen i behov av hjÀlp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste Ären har konkurrensen inom den finansiella tjÀnstesektorn varit ett omdebatterat Àmne. PÄ grund av att kritik har riktats mot finansiella tjÀnster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjÀnstesektorn.
Intern kontroll ? en jÀmförande studie mellan privata och offentliga företag.
Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.
AnvÀndbarhet pÄ en Internetbank
Att lyckas med att locka anvÀndare till en webbplats Àr en sak enligt Nielsen (2001), men att fÄ besökarna att Äterkomma gÄng pÄ gÄng Àr en annan. Det gÀller att webbplatsens utformning Àr sÄdan att besökaren kan utföra sina uppgifter och nÄ sina mÄl pÄ ett enkelt sÀtt. Det Àr detta som Àr grunden för anvÀndbarhet. Genom att göra en undersökning pÄ en Internetbanks webbplats har vi visat pÄ vilka anvÀndbarhetsproblem som kan uppstÄ. Vi har Àven undersökt om anvÀndarna av en webbplats med privat och kÀnslig information har sÀrskilda krav pÄ anvÀndbarhet.
Efter de nya spelreglerna : vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Ă
rstadal.
Vad fÄr maskrosorna att vÀxa? : En kvalitativ studie om skyddsfaktorer för maskrosbarn
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med förÀldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.
VÀrlden med notifikationer : En studie om individers upplevda kÀnslor kring notifikationer pÄ sociala medier
Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nÄdde mÀnniskors hem under 90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har 243 miljoner anvÀndare i Europa. Sociala medier har Àven blivit ett primÀrt val för de flesta anvÀndare för interaktion med varandra. I en vÀrld dÀr informationsflödet och varje relation Àr konstant uppmÀrksammades en brist i hur sociala medier interagerar med anvÀndaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier anvÀndes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.
MikaelsgÄrdens betydelse för de hemlösa : En kvalitativ studie om hemlösas upplevelser av en frivilligorganisation
Hemlöshet Àr ett omrÄde som under det senaste decenniet fÄtt stor uppmÀrksamhet i media och utredningar. Det Àr ett socialt problem som Àr komplext, svÄrlöst och Äterkommande i samhÀllsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhÀllet dÀr denne Àr i behov av stöd och hjÀlp. Frivilligorganisationer har pÄ den senaste tiden fÄtt en större betydelse för hemlösa individer i samhÀllet. De Àr verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.
God vÄrdkvalitet inom Àldreomsorgen : Vilka kvalitetskrav stÀller kommuner pÄ utförare som bedriver hemtjÀnst i ett valfrihetssystem?
Andelen Àldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av vÀl fungerande Àldreomsorg. Kommunerna har ansvar för Àldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trÀdde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att vÀlja hemtjÀnstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjÀnsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare Àr den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att pÄverka kvaliteten i verksamheterna.
Utmaningsbar eller bara utmanad? : En undersökning om
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.
Att vara en visselblÄsare i Sverige : En uppsats om rÀttigheter och skyldigheter
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
Nio individer frÄn VÀstra farleden : en osteologisk analys av nio individer frÄn medeltida VÀstergarn, Gotland
Osteological examinations were executed on nine mediaeval individuals from VĂ€stergarn, Gotland, with the main aim to increase the knowledge about the people who lived there during the Middle Ages. A further aim was to compare the results from this study with other populations from the same time period, which in this case was the "Bonegathering" from VĂ€stergarn as well as previous osteological results from Sigtuna and VĂ€sterhus. Archaeological excavations have been occurring in VĂ€stergarn since 1971 and are still occurring in an educational purpose, for students of Gotland University. The age distribution of the individuals showed ages from 2 years old up to 44 years, with five adults and four children. The gender distribution show approximately five women and one man.