Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills & Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74.

Syftet med studien var att belysa hur professionella från två olikaverksamheter, en öppenvårdsmottagning och en slutenvårdavdelning, tänker kring självskadebeteende och sitt arbete medindivider med denna problematik. Studiens frågeställningar var;hur tänker professionella kring självskadebeteende och dessbehandlingsarbete. Vilka likheter och skillnader finns det mellanen öppenvårdsmottagning och en sluten vårdavdelning. Studienutgår från en hermeneutisk forskningstradition och bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra professionella inomområdet. Studiens teoretiska utgångspunkter är det professionellaförhållningssättet och behandlingsrelationen mellan professionellaoch individer med självskadebeteende.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i åldrarna 1856 år. Metoden som användes var enkäter med öppna frågor som delades ut till frivilligt deltagande individer på tre olika friskvårdsanläggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, Bekräftelse som en klapp på axeln och Möjligheter till förbättring.

Anknytning är en livslång process och partnerrelationen är den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjälp av enkäter undersöka om vuxen romantisk anknytning är relaterat till val av copingstrategier. Urvalet består av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 män. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utsträckning än otrygga individer som istället oftare tillämpar självdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad från tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade copingstrategier, vilket är förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping.

I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat..

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga.

Studiens syfte var att belysa självbild, kroppsuppfattning och sexualitet hos individer med stomi. Metoden var en litteraturstudie, och litteratursökningarna gjordes i CINAHL och Medline. Elva artiklar utgör studiens resultat. En stomioperation påverkar individers självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Studien visar att självbilden påverkas på så vis att det uppstår en känsla av förlust av den identitet en vuxen individ har skaffat sig i fråga om integritet, kontroll och oberoende, och många individer uttryckte depressiva tankar.

Syftet med studien är att kartlägga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansättningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan användas som utgångspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda på chefsnivå. Denna målformulering har organisationen grundat med utgångspunkten att strukturell diskriminering har påverkat den nuvarande sammansättningen.Tidigare forskning om diskriminering, särskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhället ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Tidsperspektiv, som utgörs av individens inställning till sin dåtid, nutid ochframtid, har en påverkan på praktiskt taget allt mänskligt beteende ochmående. Ett balanserat tidsperspektiv har positiva samband med olikaaspekter av välmående. Denna studie syftade till att undersöka om 17individer, som har gått i terapi, har fått ett mer balanserat tidsperspektivjämfört med en kontrollgrupp (n=16) från det första till det andra mättillfället.Resultaten visar inte på några signifikanta förändringar vad gällermedelvärdesskillnader inom någon av grupperna. Vid en deskriptivbeskrivning av data kan noteras att fler individer i terapigruppen i jämförelsemed kontrollgruppen har haft en positiv utveckling vad gäller det nyligtintroducerade begreppet nivå av BTP (Sircova et al., 2010), men resultatenkan inte understödjas statistiskt. Diskussioner förs kring problematiken attberäkna förändringar i nivå av BTP.

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen.

Problem:På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet.Syfte:Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.Metod:Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes.

Syftet med studien var att undersöka om individer som skiljer sig med avseende på social värdeorientering (SVO) bedömer rättvisa på olika sätt beroende på om det gäller dem själva eller någon annan. 96 studenter, 48 män och 48 kvinnor, deltog i ett scenarioexperiment. Resultaten visade inga signifikanta effekter av SVO, vilket indikerar att samarbets- och självinriktade individer inte skilde sig vid bedömningar av procedural rättvisa i situationer som berörde dem själva och andra. Analysen visade att manipulationen var effektiv. Variansanalysen på upplevd rättvisa, tillfredställelse, beslutsacceptans och protestintention visade att ?voice? (deltagande) hade en signifikant effekt.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.