Premiepension
En kvalitativ studie om hur pensionssparare i Sverige beter sig vid placering av premiepensionen, bland de som har gjort ett aktivt val av fonder
Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn. Bristen på förtroende och komplexiteten i tjänsterna bidrar till att individer som saknar finansiella kunskaper, har sämre förutsättningar att lyckas med sitt pensionssparande.Tidigare studier har undersökt konsumenters beteenden vid köp av finansiella tjänster, där deltagandet i den finansiella marknaden inte varit påtvingat. Vid beaktande av den problematik som finns inom premiepensionen finns ett behov av fortsatt forskning inom området.Studien bygger på en konsumentbeteendemodell som försöker klassificera beteenden vid köp av finansiella tjänster. I denna studie är avsikten att genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex respondenter, studera individers beteenden vid placering, bland de som har gjort ettaktivt val av fonder till sin premiepension. Således kan beteenden jämföras hos personer som tvingats till ett ställningstagande på den finansiella marknaden, gentemot de som frivilligt har valt att ta del av marknaden.Syftet med studien är att skapa förståelse för pensionsspararnas beteenden vid valet av fonder för placering av premiepensionen, genom att kategorisera dem utifrån modellen. Avsikten är att därigenom bidra med nya kunskaper och insikter som en språngbräda för vidare diskussion kring premiepensionen, och den problematik som råder kring premiepensionssystemet.Forskningsresultaten visar att två av respondenterna bör betraktas utifrån kategorin ?Rational-Active?, ytterligare två av respondenterna bör betraktas utifrån kategorin ?Relational-Dependent?. Mer intressant att beakta är de övriga respondenterna, deras beteenden enligt modellen kan kategoriseras mellan ?Repeat-Passive? och ?Relational-Dependent?.