Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Spasticitet Àr en neuromuskulÀr försÀmring som Àr vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. TillstÄndet beror delvis pÄ en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i strÀckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsÀttningar med sociala och ekonomiska pÄföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress Àr en behandlingsmetod som anvÀnder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.

Syftet med studien Àr att beskriva om och i sÄ fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stÀmplas). Vikommer att undersöka om det finns nÄgon pÄverkan i individens sociala relationer och hur denna pÄverkan kankommer till uttryck. VÄr studie anvÀnder sig av tre teman; stigmatisering (stÀmplingen), sociala relationer ocharbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhÀllet. StudienanvÀnder sig av Goffmans teorier om stigmatisering.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda pÄ hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstÄ och förklara hur individuella och kontextuella faktorer pÄverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jÀmföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, grÀnslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom Àmnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, grÀnslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete Àr centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har Àven visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns ?leadership/leadership styles?, ?conflict management?, ?to be active in the private/public elderly care?.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan anvÀndas som hjÀlpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjÀlpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgÀnglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjÀnsten Google Kalender utifrÄn de svÄrigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlÀtta planering, tidsuppfattning, ihÄgkommande och framförhÄllning.

Kognitiv coaching hjÀlper individer att utveckla positiva tankar, kÀnslor och beteenden. Kognitiv coaching kan anvÀndas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning Àr att se hur kognitiv coaching kan framgÄngsrikt anvÀnds som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande pÄ gamla och negativa tankar, kÀnslor och beteendescheman.VÄrt arbete har en kvalitativ karaktÀr och hermeneutiken har anvÀnts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrÄn redan befintlig fakta. Avsikten med vÄr empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillÀmpas av individen.

FrÀmre korsbandet Àr en av knÀledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada Àr den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knÀleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsÀttningar. Idag rÄder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hÀnsyn till. Oavsett behandlingsval Àr sjukgymnastisk rehabilitering nödvÀndig.

För att förhindra eller kontrollera parodontit Àr det viktigt med en god och effektiv egenvÄrd och dÄ Àr speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förÀndringsstadier för hÀlsobeteenden Àr den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att faststÀlla olika förÀndringsstadier för approximal rengöring och att studera hur vÀrdering av fördelar och nackdelar till att anvÀnda approximalt hjÀlpmedel samt sjÀlvtillit Àr associerade med olika förÀndringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 mÀn) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jÀmförande studie med kvantitativ ansats.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Syftet med min essÀ Àr att uppmÀrksamma hÀndelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast gÄr pedagogen förbi eller Àr tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med mÀnniskor, arbetar pÄ och gör saker som Àr obekvÀmt för oss som personer. FrÄgan vÀcktes i mig dÄ jag började reflektera över mitt handlande i de pÄ förskolan förekommande vardagssituationer, dÀr jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrÄn situationen. Men handlade vi pÄ bÀsta sÀtt? Har jag som förskollÀrare rÀtt att kÀnna och tÀnka utifrÄn mig sjÀlv som person och vad fÄr jag uttrycka? EssÀn bygger pÄ hÀndelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete pÄ förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gÄng har jag kommit fram till att mitt agerande pÄ förskolan idag Àr förÀndrat genom att jag pÄbörjat min förskollÀrarutbildning. MÄnga gÄnger tidigare har jag handlat pÄ samma sÀtt i liknande situationer utifrÄn mitt som jag sjÀlv kallar det, sunda förnuft.

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.