Mitt dolda funktionshinder
Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vikommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kankommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer ocharbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studienanvänder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talaristället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman.Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi användeross utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyftafram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHDoch är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individersom har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att dehar upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnattill oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tarfram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individermed funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarnaär öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt påarbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.