Denna studie fokuserar pÄ arbetssituationen för kommunens handlÀggare i samband med organisationsförÀndringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frÄgestÀllningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförÀndringar i förhÄllande till reformen.Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har genomfört intervjuer med handlÀggare inom omrÄdet. För att analysera materialet har vi anvÀnt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv pÄ organisationsförÀndringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för vÄra informanter varierar beroende pÄ olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhÄllningssÀtt till förÀndringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att pÄverka i samband med förÀndringen. Slutsatsen Àr att Àven om man generellt Àr positivt instÀlld till mÄlet för reformen sÄ Àr man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen gÄr förlorad.

Individer med psykisk funktionsnedsÀttning kan vara vÀldigt sÄrbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. DÀrför Àr viktigt att dessa individer fÄr en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lÀrare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det Àr frÀmst lÀrarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen Àr tÀmligen begrÀnsad inom detta ÀmnesomrÄde.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Studiens syfte varatt kartlÀgga de faktorer som pÄverkar bistÄndsbedömarnas handlande i handlÀggningsprocessen samt att undersöka hur intervjupersonerna förhÄller sig till dessa faktorer. för att besvara vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar; vilka Àr det för faktorer som pÄverkar bistÄndshandlÀggarna i handlÀggningsprocessen? Samt hur förhÄller sig intervjupersonerna till dessa faktorer? För att samla data anvÀnde vi en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Studien har utgÄtt frÄn ett fenomenologiskt perspektiv vilket har givit en god inblick i bistÄndsbedömarnas livsvÀrld och vi har genom dessa intervjuer funnit följande faktorer som pÄverkar bistÄndsbedömarna; uppdraget, handlingsutrymme, Àldre som ansöker om bistÄnd, anhöriga och kollegor. UtifrÄn de valda analysverktygen som Socialkonstruktivism, Doxa och GrÀsrotsbyrÄkraten har vi funnit förklaringar till varför bistÄndsbedömarna förhÄller sig till de olika faktorerna pÄ de sÀtt som de gör..

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar somsocialsekreterare upplever inverka pÄ deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Vilka organisatoriska omstÀndigheter möjliggörrespektive begrÀnsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angÄende organisatoriska förutsÀttningars inverkan pÄhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts dÀr urvalet bestod av socialsekreterare som pÄ heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vÄr studie utgÄtt frÄn Àr organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en djupare insikt i och kunskap om hur de mÀnniskor som arbetar med försÀkringsÀrenden pÄ FörsÀkringskassan upplever och ser pÄ sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar söker svaret pÄ hur handlÀggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handlÀggningsarbetet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor frÄn ett ?inifrÄnperspektiv? har vi valt att hÀmta empirin frÄn en fokusgruppintervju med fyra tjÀnstemÀn som arbetar med handlÀggning pÄ en FörsÀkringskassa i Mellansverige. VÄrt teoretiska utgÄngslÀge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begrÀnsningar i kundrelaterat arbete.

Syfte Vi vill undersöka attityder och vÀrderingar om försörjningsstöd utifrÄn de krav som stÀlls pÄ dem som fÄr försörjningsstöd. Vi vill undersöka skillnader mellan en grupp socialsekreterare och en grupp arbetssökande. FrÄgestÀllningHur ser de yrkesverksamma och de arbetssökande pÄ de krav som stÀlls för att fÄ försörjningsstöd och finns det nÄgra skillnader mellan de yrkesverksamma och de arbetssökandes attityder och vÀrderingar gÀllande försörjningsstöd? ? Hur ser de yrkesverksamma pÄ frÄgor som gÀller försörjningsstöd och de krav som stÀlls?? Hur ser de arbetssökande pÄ frÄgor som gÀller försörjningsstöd och de krav som stÀlls?? I vilka frÄgor skiljer sig vÄra tvÄ gruppers svar sig mest Ät?? Hur ser vÄra informanters attityder och vÀrderingar ut gÀllande försörjningsstöd?Metod Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning som sker med hjÀlp av insamling av data med en enkÀtintervju. Vi har anvÀnt oss av litteratur inom Àmnet, vÀgledande studentlitteratur, tidigare forskning i form av uppsatser och forskningsartiklar.Resultat Svaren frÄn enkÀterna har vi delat in i tre teman, allmÀn information, krav och attityd.

Denna uppsats söker förstĂ„ beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstĂ„s med hjĂ€lp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen bestĂ„r av fyra flöden, som innehĂ„ller beslutstillfĂ€llen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman dĂ„ möjlighetsfönster uppstĂ„r, vilket sker vid opinions- eller kĂ€nsloförĂ€ndringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstĂ„s som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfĂ€llen sĂ„som ÖresundskommittĂ©n. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

The aim of this study was to get a greater comprehension of social welfare secretaries? notion of "good parenting" and furthermore how this is expressed in evaluations of investigations regarding care of children. The empirics in this qualitative study were collected with the help of a vignette containing relevant questions. Moreover interview questions were answered at seven occasions. The interviewees were social welfare secretaries that worked with evaluations of care of children.

The honour-related violence and opression got more attention in the years 1999 and 2002, when two young women were murdered in the name of honour in Sweden. Honour-related violence is associated with a so called honour culture, which for many symbolize the oppression of a women. It is a fact that not only girls and women are victims of this culture but also many young men and boys are exposed. The aim of this study is to illustrate how individual social workers handle cases where boys and young men are exposed to violence and oppression on the basis of the theory of discretion. In this study a qualitative research strategy has been used which involves the implementation of semi-structured interviews in the collection of empirical data.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

SocialtjĂ€nsten har organiserats utifrĂ„n en 65-Ă„rsgrĂ€ns vilket innebĂ€r att alla mĂ€nniskor som Ă€r över 65 Ă„r och som Ă€r i behov av samhĂ€llets sociala omsorg tillhör Ă€ldreomsorgen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att öka kunskapen om bistĂ„ndshandlĂ€ggning inom Ă€ldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsĂ€ttning. Vi har intervjuat tio bistĂ„ndshandlĂ€ggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och anvĂ€nde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och Ă„lderism.VĂ„rt resultat stödjer den bild som forskningen visar, bistĂ„ndshandlĂ€ggningen Ă€r en normativ praktik som utgĂ„r frĂ„n en schablonartad och stereotyp bild av den Ă€ldre och Ă€ldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsĂ€ttning blir inom bistĂ„ndshandlĂ€ggningen en avvikelse som dĂ€rmed inte passar in i mallen. De Ă€ldre med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgĂ„ng till.