Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att fÄ en inblick i hur de sjÀlva upplever och pÄverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som vÀldigt tuff med ett högt Àrendeinflöde som Àr svÄrt att pÄverka. MÄnga menar att det Àr svÄrt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjÀnstlagen. Av resultaten i studien framgÄr det att socialsekreterarnas arbetsmiljö prÀglas av olika kulturer som inverkar pÄ varandra, begrÀnsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Studiens syfte var att fÄ utökad kunskap om hur socialrÄdgivarna som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad upplever sina förutsÀttningar att tillmötesgÄ behoven hos de ungdomar som fÄr bistÄnd frÄn verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo Àr ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som Àr i behov av boende och stöd i varierad utstrÀckning. Studien Àr kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrÄdgivare som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien Àr att socialrÄdgivarna har samma syn gÀllande verksamhetens mÄl men nÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀtt emot det gemensamma mÄlet skiljer sig uppfattningarna Ät. SocialrÄdgivarnas uppfattningar om deras förutsÀttningar att tillmötesgÄ ungdomarnas behov Àr varierande Àven om majoriteten pÄtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder pÄ att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. GrÀnserna Àr otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus pÄ uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlingsutrymme socialsekreterarna har. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrÄn och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de sjÀlva har möjlighet att pÄverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna nÄgon motsÀttning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjÀnstens Individ- och familjeomsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mÄl samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Detta kandidatexamensarbete behandlar en matematisk idealisering av spricktillvÀxt i en halvcirkelskiva, med givna randvÀrden. Ett samband kunde hÀrledas mellan spricklÀngden beskriven av och den idealiserade deformationen f pÄ randen till skivan. Informellt kan detta skrivas enligt relationen nedan, dÀr cm och Fm Àr tvÄ explicit givna funktioner..

Denna uppsats visar pÄ hur tjÀnstemÀn pÄ mellannivÄ kan pÄverka glappet mellan beslut och verkstÀllda politiska mÄl, i ett fall som handlar om mÀnskliga rÀttigheter för personer med funktionsnedsÀttning. UtgÄngspunkten Àr Lennart Lundquists ?Vilja, Kunna, FörstÄ? som kompletteras med begreppet ?BistÄs? ifrÄn ?Divergensteorin?, för att tillsammans belysa ?Hur tjÀnstemÀnnen pÄ mellannivÄ kan pÄverka divergensen mellan beslut och verkstÀlld politik??.TillvÀgagÄngssÀttet Àr en form av kvalitativ fallstudie, genom samtalsintervjuer med tjÀnstemÀn inom bolaget VÀsttrafik AB, som ansvarar för tillgÀnglighetsarbetet inom VÀstra Götalandsregionens kollektivtrafik. TillgÀnglighetsfrÄgan aktualiseras som problem i samband med att nya grunder tillförs diskrimineringslagen frÄn och med 2015.01.01. DÀrmed Àr det som studien visar viktigt med insikter bland tjÀnstemÀnnen, i frÄga om vilka policys och riktlinjer som begrÀnsar dess handlingsutrymme..

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats Àr i huvudsak att studera hur man som formell ledare pÄverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har ocksÄ varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen Àr tillÀmplig i en magisteruppsats. Den metod jag har anvÀnt Àr strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lÀrprocesser hos oss bÄda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till Àr att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem Àr viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den kÀnslomÀssiga stress som kan föregÄ hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill ocksÄ se vilka former av lÀrande som finns pÄ en arbetsplats men tyngdpunkten ligger pÄ sjÀlva erfarenhetslÀrandet. Personal som arbetar med elevhÀlsa har varit studiens fokus nÀr det gÀller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhÀlsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Som teoretisk utgÄngspunkt har Ellströms teorier och tankar om lÀrande och erfarenhetslÀrande valts dÄ detta vÀl speglar hur individer lÀr sig inom organisationer och i olika former av lÀrsituationer, dels formellt men ocksÄ informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen pÄ.