Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Bakgrunden till vÄr studie grundar sig i att utifrÄn ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrÄn empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anstÀllda pÄ olika företag.I en empowermentprocess sÄ krÀvs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har ocksÄ visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur gÄr att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn pÄ ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsÀttningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av bÄda parter. Det Àr Àven viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsÀttningar som bor pÄ gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker ocksÄ hur de boende pÄ gruppbostÀder hanterar de hindren de upplever. Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av nÀrvaron av de andra grannarna, allt frÄn att se dem som vÀnner till att inte lÀgga nÄgon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet Àr personalen kan fungera bÄde som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror pÄ hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gÀller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att fÄ tillgÄng till emotionellt stöd.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever makt i relationen med vÄrdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever man som bistÄndshandlÀggare makt i mötet med vÄrdtagaren?? Hur hanterar bistÄndshandlÀggarna makt/maktlöshet och hur pÄverkar detta beslutet om bistÄnd?? Vad pÄverkar den upplevda makten hos bistÄndshandlÀggarna och vad fÄr det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med Ätta bistÄndshandlÀggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta fÀrgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den Àldre. De tar avstÄnd frÄn att de utövar makt mot vÄrdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att pÄverka.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees? opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA?s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35).

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpÄmne: Svenska sprĂ„ketTermin: HT 2014Handledare: Peter Andersson.

The aim of the study is to describe social workers discretion when it comes to the relation between children placed away from home and their biological parents.The study describes how the social worker designs the contacts with the biological parents, for instance the extension for the actual meeting. The results are based on six interviews conducted with social workers who work with foster children. They have responded to questions related to the contact between children and their biological parent. The questions are based on eight vignettes. The contents of the vignettes show different conditions that affect the contact, for example age and foster care attitudes The results of the study have been compared to other previous research in discretion of the social worker and contacts between children and their biological parents.In summary the study shows that there is  high degree of independence for the social workers designing their work and that their level of discretion.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

The aim of this study has been to highlight how school social workers experience their discretion, and furthermore how they feel about working in a context mainly dedicated to teachers. The study is executed with a qualitative research method where ten interviews with school social workers, in eight schools in the area of Stockholm have been conducted. The theoretical framework used to analyze the results was discretion, street-level bureaucracy and human service organizations.The main findings of this study imply that the most important ambition of the social work that was conducted in the schools was to help the students reach their knowledge goals. The assignment is, however, not clearly defined, which has lead to school social workers defining the mission and goals themselves. They all have wide discretion and great possibilities to decide how to execute their work, but how they use the freedom that was given seems to vary among them.

Vi har i vÄrt uppsatsarbete valt att studera de fackligt engagerade arbetsplatsombudens vardag ur ett pedagogiskt perspektiv. DÄ vÄr frÄgestÀllning Àr av explorativ art ansÄg vi att en kvalitativ ansats var att föredra. Vi har genomfört ett antal semistrukturerade intervjuer med dels utbildningsansvariga vid tvÄ regionalavdelningar samt ett antal arbetsplatsombud. Vid genomförandet av intervjuerna Äkte vi ut pÄ arbetsplatserna för att underlÀtta för ombuden. Vi hade gjort en intervjuguide som vi skickade till de ombud som ville förbereda sig.

Syftet med min c-uppsats var att undersöka klienters attityder och förvÀntningar i bemötandet till socialtjÀnsten. Jag ville Àven undersöka varför en del klienter blir sjÀlvförsörjande medan andra inte blir det och vilka faktorer som kan pÄverka klienten till sjÀlvförsörjandet, utifrÄn socialsekreterarnas perspektiv. För att förstÄ detta och nÄ mitt mÄl sÄ bra som möjligt fokuserade jag mest pÄ socialsekreterare, makt, klient, bemötande, handlingsutrymme, relation och professionalitet. I denna forskning anvÀnd jag mig av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade tre socialsekreterare pÄ ett socialkontor och fem klienter pÄ en verksamhet som har samarbete med socialtjÀnsten.