Syftet med denna studie Àr att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och sjÀlvbestÀmmande avseende sina mÄltidssituationer. Syftet Àr uppdelat i tvÄ frÄgestÀllningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och sjÀlvbestÀmmande rörande mÄltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares mÄltidssituationer. Det empiriska materialet bestÄr av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i tvÄ olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hÀnt mycket för brukarna i positiv riktning rörande sjÀlvbestÀmmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen pÄ 1980-talet.

En studie riktad mot fem lÀrares anvÀndande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3. UtifrÄn genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjÀlp av konkreta exempel frÄn det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder pÄ att samtliga deltagande lÀrare anvÀnder nÄgon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lÀrarna anvÀnder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssÀtt. En anledning till detta Àr att lÀrarna ser svÄrigheter i anvÀndandet av formativ bedömning i Àmnet matematik för Ärskurserna 1-3..

Den hÀr studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet pÄverkas av att inte behÀrska svenska sprÄket motsvarande slutnivÄn inom sfi (svenska för invandrare). Det Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sju mÀn och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen Älder frÄn olika delar av vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att studera svenska sprÄkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnÄ sfi:s slutnivÄ. För att ha möjlighet att sÀtta de resultat jag kommer fram till i relation till nÄgot, för att kunna göra jÀmförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som ocksÄ invandrat till Sverige i vuxen Älder men som alla klarat att fÄ godkÀnt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga Àr situationsbetingat och relativt, dvs.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utröna hur elever och lÀrare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto Äterspeglas i undervisningen samt om det Àr möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjÀlp av fyra separata kvalitativa enkÀtundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat pÄ tvÄ klasser) och fjorton lÀrare pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och frÀmst pÄ att bÄde lÀrare och elever ser pÄ inflytande som nÄgot positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom gÄr det, enligt de tillfrÄgade lÀrarna och eleverna, dels att konstatera att sÄvÀl formellt som informellt inflytande Àr bestÄndsdelar i elevinflytandebegreppet, men Àven att bÄde lÀrare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller dÀrutöver primÀrt ske genom utvÀrderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lÀrare och elever.

DÄ miljöförstöringen fÄtt ett allt större globalt fokus leder detta till att företag mÄste engagera sig i miljöfrÄgan. SmÄ företag stÄr för cirka 70 procent av de globala utslÀppen och en förÀndring Àr dÀrför nödvÀndig. En implementering av ett miljöledningssystem kan hjÀlpa mindre företag att strukturera sitt miljöarbete och ISO 14001 Àr ett av de mest anvÀnda systemen för ett aktivt miljöarbete. Inom de flesta organisationer finns dock ett motstÄnd mot förÀndringar, samtidigt som företagen har höga förvÀntningar pÄ vad systemet kan bringa. Denna studie har undersökt vilka moment i ISO 14001 som förvÀntas skapa motstÄnd samt krÀva motivation i ett mindre, informellt styrt företag som bedriver tillstÄndspliktig verksamhet.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r. Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter. Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein (254,75 cm) och placebo (254,75 cm).

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

För att ekonomisyrningen i ett företag ska fungera anvÀnds olika styrmedel. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att identifiera styrmedlet belöningssystem och dess funktion i ett företag. Vi har intervjuat ekonomichefen vid företaget samt sammanstÀllt enkÀter frÄn alla anstÀllda för att kunna bilda oss en uppfattning om företagets belöningssystem. Det visade sig att företaget har ett ekonomiskt bonussystem som anvÀnds i syfte att fÄ företaget att vÀxa.Kopplingen mellan strategier/mÄl och företagets formella belöningssystem kunde vi se genom de mest frekvent anvÀnda nyckeltalen. Vi identifierade ocksÄ ett informellt system bland de anstÀllda.

SammanfattningDet har skrivits mycket om Àmnet organisationskultur och hur en sÄdan kan anvÀndas för att skapaframgÄngsrika företag men nÄgot som saknats i litteraturen Àr det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan lÀras ut. Vi har dÀrför valt att anvÀnda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vÄrt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om nÄgra medarbetare vid tvÄ Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lÀrt sig företagskulturen via formellt eller informelltlÀrande. En litterÀr studie gav oss en teoretisk ram att utgÄ ifrÄn och sedan genomfördes intervjuermed fyra anstÀllda samt en personalchef pÄ respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till Àr att medarbetarna vi intervjuat lÀrt sig om kulturenbÄde genom informellt och formellt lÀrande. Det informella lÀrandet sker frÀmst genominteraktion med kollegor och det formella lÀrandet sker genom utbildningar, dÄ frÀmst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har ocksÄ settatt det formella lÀrandet Àr nÄgot som pÄverkas av den för tillfÀllet rÄdande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

VÀrdegrundsfrÄgor Àr idag ett aktuellt Àmne nÀr kvalitet i Àldreomsorgen diskuteras och vÀrdegrundsarbete Àr starkt relaterat till bemötande. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur Àldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrÄgor. Vi har intervjuat sex chefer pÄ vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgÄngspunkter. VÄrt resultat ger en bild av att cheferna har en vÀrdegrund som ett stöd i bemötandefrÄgor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrÄgor bör utvecklas.

SAMANFATTNINGTitel:Externa ledamöter ? PÄverkan pÄ struktur och process i styrelsearbeteNivÄ:C-uppsatsFörfattare:Lovedeep Singh och Simon NyströmHandledare:Tomas KÀllqvist och Stig SörlingDatum:2015 ? JuniSyfte:Syftet med denna studie Àr att belysa hur de externa ledamöterna pÄverkar strukturen och processen i styrelsearbetet.Metod:Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn Ätta olika styrelser.Resultat & slutsats:Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens pÄverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en pÄverkan pÄ strukturen genom att förÀndra sammansÀttningen.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syftet med vÄr studie var att undersöka socialsekreterares resonemang kring deras upplevelser av vad som pÄverkade dem i beslutsfattandet i förhandsbedömningar kring anmÀlningar gÀllande ungdomar i Äldern 13-20 Är. Vi undersökte vilka faktorer som pÄverkade socialsekreterarnas bedömning, vilka förstÀllningar om genus som socialsekreterarna gav uttryck för samt hur de upplevde möjligheten att göra jÀmstÀllda bedömningar.Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Vi genomförde tvÄ fokusgrupper pÄ olika socialkontor vilka bestod av socialsekreterare som arbetade med förhandsbedömningar. Den tillÀgnade empirin analyserades utifrÄn socialkonstuktivistisk teori, genusteori, de teoretiska begreppen handlingsutrymme och tyst kunskap samt tidigare forskning.Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde att magkÀnslan var en viktig faktor i förhandsbedömningarna. De förde resonemang kring att de hade ett stort handlingsutrymme dÀr magkÀnslan, vilken analyserades utifrÄn begreppet tyst kunskap, pÄverkade deras beslut.