Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förÀndringsarbete pÄ avdelningen för ekonomiskt bistÄnd inom socialtjÀnsten, med mÄlet att klienten ska bli sjÀlvförsörjande. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förvÀntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsÀtter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhÀngigt organisationstypen. Tidigare forskning har Àven visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjÀnsten Àr tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan Àrenden.

I denna rapport redovisas en studie av hur nationella mÄl inom samhÀllsplaneringsomrÄdet kan brytas ned till lokalnivÄ. Studien avgrÀnsas till att studera hur en kommun skall vÀlja markomrÄden för framtida bostadsbebyggelse med mÄlet om hÄllbarhet. För att fÄ en tillÀmpning av metoderna sÄ anvÀnds UmeÄ kommun som illustration. UmeÄ kommun har tydligt angivit en hÄllbar utveckling som mÄl i sin översiktsplan, tack vare detta fÄs dessutom en intressant diskussion om hur vÀl kommunen lyckats med att nÄ detta mÄl. För att kunna utröna hur vÀl kommunens utbyggnadsordning svarar mot en hÄllbar utveckling anvÀnds multikriterieanalys.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Studien underso?ker mo?jligheten att anva?nda ledande partiklar besta?ende av silver- belagda kopparflingor, fo?r att tillverka konduktiva ledningsbanor pa? textilsubstrat. Syftet med denna studie har varit att tillverka de banorna med hja?lp av screentryck- teknik. Sammansa?ttningen av bela?ggningsformuleringen har en stor inverkan pa? den be- lagda textilen och de ledande egenskaperna.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Examensarbetet bestÄr av dels en litteraturstudie och dels av tvÄ gestaltningsförslag för BurgÄrdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belÀgen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmÀrksamma stadens smÄ glömda rum och reflektera kring hur man kan förhÄlla sig till dessa. Idag bor mer Àn hÀlften av jordens befolkning i stÀder och andelen förvÀntas stiga till 75 procent innan Är 2050. I takt med att vÀrlden blir alltmer urbaniserad och stÀderna förtÀtas stÀlls högre krav pÄ de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sÀgs ha bidragit till att mÄnga stÀder har lÄgt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus pÄ enskilda byggnader.

Denna uppsats handlar om Falköpings Kommuns ungdomsboende. Ungdomsboendet startades för tvÄ och ett halvt Är sedan. Man startade detta dels för att reducera kostnader av institutionsplaceringar men Àven för att hitta alternativa lösningar för ungdomarna. NÀr kommunen valde en hemmaplanslösning innebar det ocksÄ samverkan mellan nya parter inom den egna organisationen. I denna studie Àr fyra aktörer centrala.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.