This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own.Through qualitative interviews with six municipal social workers in SkÄne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort?Further analysis of the accounts of informants? views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention.In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work..

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Uppsatsen syftar till att analysera tÀnkbara konsekvenser av rödakorskonsulenters uppfattningar om en framtida rollförÀndring, samt diskutera lÀmpliga strategier för rödakorskonsulenten gentemot arbetsomrÄdet.Uppsatsen Àr av kvalitativ art och baseras pÄ sju stycken intervjuer med rödakorskonsulenter inom Röda Korset. För att kunna besvara vÄrt syfte har intervjuerna analyserats utifrÄn följande aspekter: förÀndring, arbetsberikning, handlingsutrymme, ledarskap och makt.Vi har kommit fram till att en förÀndring av rödakorskonsulentrollen troligtvis inte kommer att innebÀra en sÀrskilt stor förÀndring för rödakorskonsulenterna, eftersom de redan idag till stor del arbetar pÄ det sÀtt som den föreslagna förÀndringen föresprÄkar. Vi har dock kommit fram till att det Àr viktigt att rödakorskonsulenterna utvecklar specifika strategier för att kunna hantera och förstÄ sitt arbetsomrÄde bÀttre. Dessa strategier inbegriper olika typer av makt som rödakorskonsulenterna kan bygga upp i förhÄllande till de frivilliga, samt hur delaktighet, motivation och engagemang kan skapas. Vi presenterar en modell som ger rödakorskonsulenterna möjlighet att reflektera över hur dessa strategier samverkar.

Denna uppsats avser att, utifrÄn en samhÀllsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjÀnsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens vÀrdegrunder paralellt med de centrala utgÄngspunkterna inom de nyliberala förÀndringar som kommit att prÀgla den offentliga sektorn under de senaste tre Ärtiondena och gÄr under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens pÄverkan pÄ bÄde kommun, socialtjÀnst och den enskilde handlÀggaren och brukaren. Den enskilde handlÀggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrÄn teorier om grÀsrotsbyrÄkratens möjlighet att pÄverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhÄllningssÀtt och synsÀtt som inrymmer New Public Management.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framtrÀder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa sprÄkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjÀlp av en diskursanalys. Företag idag lÀgger stor vikt pÄ att utforma dokument som pÄ olika sÀtt ska sÀkerstÀlla kvalitén pÄ det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter Àr riskabla att luta sig allt för mycket pÄ dÄ dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. VÄr utgÄngspunkt Àr en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgÄr ifrÄn texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i nÄgon form begreppet kompetens-utveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus pÄ den enskilda handlÀggarens individuella handlingsutrymme samt att förstÄ vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville dÀrför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet anvÀnts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man pÄ de regler och mekanismer som skiljer ut de som Àr berÀttigade till bidrag och de som inte anses berÀttigade trots att de kan behöva hjÀlp.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet Àr att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika nÀr det gÀller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning. I analysen har sÀrskild hÀnsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, förÀldrars födelseland samt förÀldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger pÄ den unges uppfattning om vÄrdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra omrÄden; restriktioner i skolan och pÄ fritiden, begrÀnsningar i heterosexuella förÀktenskapliga relationer, begrÀnsningar i val av framtida Àktenskapspartner samt begrÀnsningar i sexuella relationer innan Àktenskap.Studien bygger pÄ en sekundÀranalys av kvantitativt datamaterial hÀmtat frÄn tvÄ tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Mitt syfte med undersökningen har varit att undersöka elevers arbetet med att skapa musikvideo. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr vilka strategier de anvÀnt sig av, vilka förebilder de refererar till och om det Àr möjligt att integrera musikvideoskapande i musikundervisning. Min metod har varit att observera, videofilma och intervjua tre elevgrupper som arbetade med musikvideoskapande pÄ ett högstadium. I resultatet fann jag kategorierna investerad tid, informellt lÀrande, fokus i arbetet, social kompetens, anvÀndande av symboler, kontroll över skapandet och att sÀrskilja sig, vilka jag ser som delar i elevernas identitetskapande..

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svĂ„righeter som finns i att arbeta utefter en ramlag som SocialtjĂ€nstlagen. Äldreomsorgens bistĂ„ndshandlĂ€ggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjĂ€lp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan fĂ„ den hjĂ€lp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet Ă€r att undersöka hur behovsbedömningen gĂ„r till i tvĂ„ kommuner med olika riktlinjer och hur de tillĂ€mpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om grĂ€srotsbyrĂ„krater har anvĂ€nts för att belysa den arbetssituation och de svĂ„righeter som förekommer i bistĂ„ndshandlĂ€ggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillĂ€mpats för att fĂ„ en djupare inblick samt att fĂ„ en helhetsförstĂ„else av problemet.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlÀgga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsÀttningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen bestÄr av tvÄ empiriska delar, en kvantitativ kartlÀggning genom enkÀter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrÄn behandlar jÀmstÀlldhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. KartlÀggningen visar inga större skillnader mellan könen nÀr det gÀller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sÀtt vara mer positiva Àn de manliga chefernas.