Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka lÀrares medvetenhet om den förÀndrade skollagen vad avser disciplinÀra och andra ÄtgÀrder och i vilken omfattning de upplever att den pÄverkar skolmiljön. För att kunna uppnÄ syftet med studien har tre frÄgor formulerats: för det första i vilken grad Àr lÀrare medvetna om vilka ÄtgÀrder som enligt lagen finns att tillgÄ och för det andra, i vilken omfattning tillÀmpar lÀrare de befogenheter de fÄtt genom den nya skollagen? Avslutningsvis stÀlls frÄgan om lÀrare upplever att den nya lagen bidragit till nÄgra förÀndringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades pÄ enkÀter som besvarades av trettiosex lÀrare vilka undervisar i grundskolans senare Är (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lÀrare har begrÀnsade kunskaper om skollagen vad avser lÀrarens mandat att vidta disciplinÀra ÄtgÀrder mot elever. Det framkommer ocksÄ att lÀrare anvÀnder sig av disciplinÀra ÄtgÀrder för att stÀvja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förÀndringen av skollagen har ökat lÀrarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lÀrare anser att studiemiljön pÄverkats positivt till följd av lagens införande.

Kvinnors psykiska ohÀlsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling Àr större Àn kanske nÄgonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad sjÀlvkÀnsla och sjÀlvinsikt kallad SkrivhjÀrtat. Metoden, som Àr ensam i sitt slag, gÄr ut pÄ att pÄ genom en tydlig struktur skriva sig till ökad sjÀlvinsikt. Studiens syfte Àr att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frÄgestÀllningarna Àr:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden SkrivhjÀrtat?? Vad kan metoden bidra med i frÄga om ökad sjÀlvkÀnsla, sjÀlvinsikt och ökat handlingsutrymme?? Har metoden medfört nÄgon bestÄende förÀndring i kvinnornas livssituation?Tidigare forskning visar pÄ skrivandets positiva effekter pÄ det mentala vÀlbefinnandet men det finns mycket lite forskning pÄ omrÄdet i Sverige.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

This is a study about employment officers at the Swedish public employment service. The aim of this study was to examine how they understand and use their discretion in their daily work. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews with eight employment officers working at the same office in a small town in Sweden. Lipskys theory about street-level bureaucracy and Lazarus description of coping theory are applied to analyze the empirical data. The work for the Swedish employment officers have changed over the last years with an increasing focus on control and administration.

Utbildning Àr en central del av samhÀllet. PÄ senare Är har offentlig sektor genomgÄtt en rad förÀndringar vad gÀller styrreformer samt förÀndrade huvudmannaskap, frÀmst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs dÄ av förÀndring och av att genom positionering utnyttja sina grÀnser samt Àven anpassa sitt förhÄllningssÀtt gentemot samhÀllet. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt vÀrde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som Àr betydelsefulla för en skolas vÀrdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lÀrare om deras syn pÄ vad i skolans verksamhet som Àr vÀrdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Romers situation Àr ett aktuellt Àmne som berör och upprör mÄnga mÀnniskor. Syftet med vÄrstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgÄ ifrÄn romersegna upplevelser och erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition pÄverkar deras förutsÀttningar i livet. Respondenterna i vÄr undersökning var romer iGöteborg, nÄgra av dem arbetade för romers rÀttigheter och nÄgra av dem var allmÀnnamedborgare.

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..

The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic..

Studien Àr en longitudinell analys dÀr syftet Àr att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrÄn de lokala villkoren i Haparanda Är 2007, det vill sÀga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte Àr att synliggöra förÀndringen i den lokala samhÀllsstrukturen mellan Är 2005 och Är 2007 och om förutsÀttningarna Àr lika för unga kvinnor och mÀn att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras bÄde kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare pÄ den lokala arbetsförmedlingen. EnkÀtundersökning baseras pÄ insamlad data som har gjorts vid tvÄ tillfÀllen, Är 2005 samt Är 2007, dels för att belysa förÀndringen i den lokala samhÀllsstrukturen mellan Ären, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Ă€r ett sĂ€tt att ta sig an folkhĂ€lsofrĂ„gan pĂ„ mikronivĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pĂ„ vilket sĂ€tt samhĂ€llsfaktorer och invidens livssituation kan pĂ„verka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hĂ€mtar uppsatsen synsĂ€tt ifrĂ„n tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dĂ€r fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Ă€r en dimension som sĂ€tter grĂ€nser för hur mĂ„nnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrĂ€nsar deras handlingsutrymme.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistÄnd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriÀrmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berÀttade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriÀrmöjligheter inom enheten. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriÀrmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistÄnd? Analysen utgick frÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.