Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Handlingsutrymme Àr en möjlighet för en arbetare att sjÀlv styra sina beslut, inom verksamhetens givna ramar. Handlingsutrymme kan delas in i tvÄ delar, objektivt och subjektivt handlingsutrymme. Det objektiva handlingsutrymmet Àr det handlingsutrymme som tilldelats av verksamheten, och finns inom dess riktlinjer och ramar, medan subjektivt handlingsutrymme Àr det som den anstÀllde tror sig ha. Forskningen kring handlingsutrymme har i dagslÀget vissa kunskapsluckor, och vÄr studie syftar till att fÄ klarhet i vilka faktorer som ökar och begrÀnsar handlingsutrymmet en anstÀlld har vid sin arbetsplats.För att besvara vÄr problemformulering har vi genomfört fem intervjuer med anstÀllda inom den sociala sektorn. VÄr teoretiska del bygger till stor del pÄ fakta frÄn böcker samt forskares studier och undersökningar.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Tidigare forskning gÀllande skolkuratorer har visat att deras roll pÄ skolan Àr oklar och att deras arbete Àr relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, sÀrskilt i Sverige, Àr begrÀnsad och det finns mycket att utforska pÄ omrÄdet. Skolkuratorns handlingsutrymme Àr en aspekt av omrÄdet som Àr relativt outforskat. Syftet med studien Àr att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet i grundskolan ser pÄ faktorer som pÄverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och vÄld mellan elever. Finns det skillnader i hur lÀrare och rektorer uppfattar lÀrarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod pÄverka hur lÀrarna handlar? Har de befogenheter och disciplinÀra ÄtgÀrder som har tillkommit i den nya skollagen nÄgon inverkan pÄ lÀrarnas handlingsutrymme? För att undersöka lÀrarnas resonemang anvÀndes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillÀmpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar pÄ denna studies syfte och frÄgestÀllning. LÀrarens handlingsutrymme visade sig pÄverkas av olika faktorer inom skolans vÀrld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmÀnintresse i hur organisationer som dagligen pÄverkar den enskilde medborgaren förÀndras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förÀndringen pÄverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att pÄverka sin vardag har förÀndrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer pÄ FörsÀkringskassans handlingsutrymme har pÄverkats under och efter en organisationsförÀndring. Vi har, utöver att titta generellt pÄ handlingsutrymme, Àven fokuserat pÄ hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som anvÀndes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktÀr, eftersom vÄr tanke med studien byggde pÄ att förstÄ relationen mellan relativt komplexa, mÄngfacetterade och subjektiva begrepp.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Syftet med denna studie var att granska handlÀggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handlÀggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv anvÀndes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byrÄkrati. InnehÄllsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhÄllanden".