Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Abstract: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i vÀstra SkÄne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att pÄverka sitt arbetssÀtt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt Àven i hur man vÀljer att bemöta klienten. Möjligheten att stÀlla krav pÄ klienten och bestÀmma storleken pÄ dessa krav Àr en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tÀmligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

ABSTRAKTSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslÀrare synliggör informellt lÀrande pÄfritidshem för elever, förÀldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslÀrare har informellt lÀrande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framvÀxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lÀrande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslÀrare.I det resultat som uppdagades framgick svÄrigheten att synliggöra det omÀtbarainformella lÀrandet för elever dÄ stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men Àven för samtal i mindre grupper. Detframgick Àven att fritidslÀrarna anser att en god förÀldrakontakt genom dagliga samtalvid hÀmtning och lÀmning samt att nÀrvara vid skolans förÀldramöten Àr det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lÀrandet för förÀldrarna. Det blev Àventydligt att fritidslÀrarna anser att de har svÄrt att synliggöra sin verksamhet och lÀrandetsom sker dÀr för andra lÀrarkolleger pÄ skolan dÄ de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslÀrare vikten av deras nÀrvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lÀrande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslÀrarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete.

Syftet med denna studie Àr dels att utifrÄn mellanchefernas beskrivningar förstÄ vilket handlingsutrymme mellanchefer inom Àldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 Ären har den kommunala Àldre- och handikappomsorgen genomgÄtt stora förÀndringar. Ansvaret för verkstÀllandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristÄende, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer frÄn USA och Storbritannien började under 90-talet slÄ igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett sjÀlvstÀndigt ledarskap och att de skulle ha tillgÄng till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar pÄ att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, Ätminstone i att bestÀmma över sin egen tid och hur politikernas och handlÀggarnas beslut ska verkstÀllas.

Denna studie inriktar sig pĂ„ bevarande av Ă„kermarksareal utifrĂ„n ett hĂ„llbart resurshanteringsperspektiv. Syftet Ă€r att analysera förutsĂ€ttningarna för Ă„kermarkens bevarande genom en kartlĂ€ggning av faktiskt och önskvĂ€rt handlingsutrymme pĂ„ regional nivĂ„ i Sverige. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt men har fĂ€ste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriĂ€rer. Det empiriska materialet bygger pĂ„ en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands lĂ€nsstyrelse för att kartlĂ€gga det praktiska, upplevda samt önskvĂ€rda handlingsutrymme för Ă„kermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mĂ„l -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivĂ„ns formella handlingsutrymme i frĂ„gan.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

 Syftet med vÄr undersökning var att uppmÀrksamma och synliggöra den matematik som barnen lÀr sig pÄ fritidshemmet. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom enkÀter och intervjuer för att fÄ sÄ vÀl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv pÄ vÄr undersökning. I enkÀtundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade tvÄ av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen pÄvisar att det matematiska lÀrande som sker pÄ fritidshemmet i första hand sker genom informellt lÀrande i olika autentiska aktiviteter. Det Àr den vardagsnÀra och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Studiens syfte har bland annat varit att nÄ en ökad kunskap och förstÄelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemstÀllningen har varit: Hur kan man förstÄ och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemstÀllningen och nÄ syftet med uppsatsen formulerades avgrÀnsade forskningsfrÄgor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhÀllet, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design Àr kvalitativ med djupintervjuer.

Vad gör en enhetschef och hur förhÄller de sig till sin frihet att bestÀmma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala Àldreomsorgens sÀrskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehÄllsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrÄn valda teman för att besvara syfte och frÄgestÀllningar och analyserades utifrÄn teorierna GrÀsrotsbyrÄkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Syftet med denna studie var att granska handlÀggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handlÀggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv anvÀndes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byrÄkrati. InnehÄllsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhÄllanden".

Syftet med denna studie var att granska handlÀggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handlÀggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv anvÀndes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byrÄkrati. InnehÄllsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhÄllanden".