Vårt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse på olika förskolor. Vi utgick från en huvudfråga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehåll och utformning? Vi har också utgått från tre underfrågor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vår studie att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra frågeställningar. Inför analysen av vårt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mål med utomhusvistelse efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998 så har vi i vår kunskapsbakgrund använt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig på utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998.

Friskis & Svettis är en sammanslutning av ideellt arbetande idrottsföreningar som erbjuder alla människor en lättillgänglig träning. I dagsläget uppgår antalet medlemmar i Karlstad till cirka 4600 aktiva medlemmar. Utöver den grundläggande jympan som samtliga Friskis & Svettis-föreningar i Sverige erbjuder, kan Friskis & Svettis Karlstad erbjuda medlemmarna gym, spinning, aerobics samt Utomhusverksamhet.Föreningen önskar att få en djupare insikt i hur medlemmarna hos Friskis & Svettis i Karlstad uppfattar kvaliteten på de utbjudna tjänsterna. En tjänst kan beskrivas som en kedja av värdeskapande aktiviteter eller händelser. Kvaliteten på en produkt är dess förmåga att tillfredställa och helst överträffa, medlemmarnas behov och förväntningar.Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Friskis & Svettis medlemmar upplever kvaliteten på föreningens tjänster, vilka attityder som finns bland medlemmarna samt hur stor roll priset har i val av träningsanläggning.

Friskis & Svettis är en sammanslutning av ideellt arbetande idrottsföreningar som erbjuder alla människor en lättillgänglig träning. I dagsläget uppgår antalet medlemmar i Karlstad till cirka 4600 aktiva medlemmar. Utöver den grundläggande jympan som samtliga Friskis & Svettis-föreningar i Sverige erbjuder, kan Friskis & Svettis Karlstad erbjuda medlemmarna gym, spinning, aerobics samt Utomhusverksamhet.Föreningen önskar att få en djupare insikt i hur medlemmarna hos Friskis & Svettis i Karlstad uppfattar kvaliteten på de utbjudna tjänsterna. En tjänst kan beskrivas som en kedja av värdeskapande aktiviteter eller händelser. Kvaliteten på en produkt är dess förmåga att tillfredställa och helst överträffa, medlemmarnas behov och förväntningar.Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Friskis & Svettis medlemmar upplever kvaliteten på föreningens tjänster, vilka attityder som finns bland medlemmarna samt hur stor roll priset har i val av träningsanläggning.

BAKGRUND: I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sinmotorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt attbarnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogockså uppmuntrar deras lust till att lära. Det är lätt att ta Utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kännas självklart. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhäva varför.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vad pedagogerna anser omUtomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara vårt syfte.

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med Utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna.

Abstract Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur pedagoger och föräldrar väljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie är Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi är blivande lärare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare år (Gt).

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssätt för eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen på högstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hur elever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från två olika skolor i Skåne.

Syftet med denna studie är att undersöka kvaliteten av den pedagogiska verksamheten vid utomhusvistelse samt vidare se om denna påverkas av olika avstånd till naturrummet. Studien gör en jämförelse mellan svaren från pedagoger vid olika förskolor som har valts ut efter sitt geografiska läge, nära eller långt avstånd till naturrummet.Studiens frågeställningar är:-          Hur angelägen anser pedagogerna att utomhusvistelsen i naturrum är samt hur ofta den bör ske i planerad regi?-          Hur reflekterar pedagogerna över hur denne kan utveckla sin kunskap om sin undervisningspraktik för verksamheten i naturrum?-          På vilket sätt påverkar förskolans olika avstånd till naturrum pedagogernas inställning till den planerade utomhusvistelsens betydelse samt vikten av att utveckla sin egen undervisningspraktik? För att finna svar på syfte och frågeställningar genomfördes fyra samtalsintervjuer vid två olika förskolor. Resultatet visade att ett nära avstånd till naturrummet påverkade pedagogerna till att i mindre grad planera för verksamheten där samt att de inte heller såg behov att utveckla sin kunskapspraktik inom området, trots att detta omedvetet skedde. Den förskola med längre avstånd till naturrummet var mer mån om tiden där och hade i mycket hög grad ofta ett syfte samt en planering inför utevistelsen.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgården på den allra första skoldagen. Skolgården är skolans visitkort och ansikte utåt och berättar något om hur skolan ser på barns utomhusvistelse. Det föräldrar och barn idag möts av är vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till någon kreativ verksamhet. Skolgården har även visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och är samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid på. Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsämne. Forskning visar på att det är bra för barn att vistas utomhus och att det medför många positiva effekter som god hälsa, ökad koncentrationsförmåga och motoriska färdigheter.

Det här examensarbetet är utfört vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Undersökningen har sin utgångspunkt i ett samarbete med Nacka kommun. Det övergripande syftet med studien har varit att få en förståelse för vad som påverkar förskolors och skolors användande av grönområden. Grönområdens kvalitéer som stödjer utomhusvistelse ur pedagogers perspektiv har undersökts och andra faktorer som kan påverka och styra användandet av utomhusmiljön. Ett annat syfte har varit att undersöka vad inom forskning och ramverk som stödjer utomhusmiljön som ett komplement till inomhusundervisning. Ett av målen med studien har varit att ge övergripande förslag på förbättringar som kan underlätta och förbättra utomhusvistelse för skolor och förskolor.