Förskolors och skolors nyttjande av grönområden
en fallstudie i Nacka kommun
Det här examensarbetet är utfört vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Undersökningen har sin utgångspunkt i ett samarbete med Nacka
kommun. Det övergripande syftet med studien har varit att få en
förståelse för vad som påverkar förskolors och skolors användande av
grönområden. Grönområdens kvalitéer som stödjer utomhusvistelse
ur pedagogers perspektiv har undersökts och andra faktorer som kan
påverka och styra användandet av utomhusmiljön. Ett annat syfte
har varit att undersöka vad inom forskning och ramverk som stödjer
utomhusmiljön som ett komplement till inomhusundervisning. Ett av
målen med studien har varit att ge övergripande förslag på förbättringar
som kan underlätta och förbättra utomhusvistelse för skolor och
förskolor. Studien är av kvalitativ art och grundar sig i en fallstudie
i Nacka kommun på Sicklaön. Fallstudien består av intervjuer med
pedagoger på en förskola och en skola samt fältinventeringar av de
utomhusmiljöerna som nämnts under intervjutillfällena.
Med utomhusvistelse finns möjligheter och positiva aspekter
som bidrar till barns utveckling. Det krävs dock ett intresse och
kunskap för att skapa naturmöten av god kvalité. Forskning visar att
utomhusvistelse kan bidra till att uppnå förskolors och skolors mål,
något som även framkom i den här fallstudien. Enligt de intervjuade
bidrog utomhusvistelse med att uppnå målen och i vissa fall var
utomhusvistelse nödvändigt. Flertalet beskrev de positiva aspekterna
med nyttjandet av utomhusmiljön såsom att motoriken utvecklades,
leken blev bättre och det sociala samspelet förbättrades både mellan
barn samt lärare.
Många av de upplevda hindren som framkom i studien i och med
besök av grönområden såsom trafik, antal personal per barn/elev och
närheten till naturen har direkta kopplingar och påverkas av varandra.
Deras gemensamma nämnare är brist på säkerhet. Säkerheten är
troligtvis det största hindret för besök av grönområden och i val av
grönområden. I den här fallstudien finns grönområden relativt nära
skolan och förskolan. För långt avstånd till grönområden ansågs dock
vara ett problem. Men det var inte endast avståndet i sig som var ett
problem utan att det fanns för lite ?riktig natur? i närområdet. Här spelar
även grönområdets karaktär in. Studien påvisar om att det finns en
koppling mellan ledningens stöd, en tydlig målsättning, personalens
intresse och engagemang samt huruvida personalen är nöjd med tiden
för utomhusvistelse. En otydlig målsättning, pedagogers ointresse och
en ledning som inte stödjer kan då också fungera som hinder.
Förutom att grönområden som upplevs som säkra värdesätts så
uppskattas naturpräglade grönområden. Variationsrika grönområden
med fler karaktärer eller element ses som positivt. Här är den vilda och
den artrika karaktären att föredra. Av vikt är dock att alla olika typer av
miljöer finns representerade i närområdet.
En förhoppning är att arbetet kan fungera som ett underlag och som
en inspirationskälla för kommuner, förskolor samt skolor. Bland annat
behövs en ökad kommunikation mellan lärare, ledning, föräldrar och
kommuner för att se vad som bör prioriteras och vilka åtgärder som är
möjliga genomföra för att möta förskolors och skolors behov av en god
utemiljö.