Sökresultat:
233 Uppsatser om Utifrćnmotivation - Sida 6 av 16
ARBETSTERAPEUTERS ERFARENHETER AV COGNITIVE ORIENTATION TO DAILY OCCUPATIONAL PERFORMANCE (CO-OP) I behandling av vuxna patienter
Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en
behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att
n? sina m?l.
Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att
anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som
behandlingsmetod f?r vuxna.
Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att
anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes
genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys.
Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier
och nio underkategorier.
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
En eventstudie om marknadsreaktioner vid offentligg?rande av nedskrivningar p? olika typer av tillg?ngar
Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om
historisk aktiekursp?verkan kan vara en
p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras
informationsgivning g?llande ov?ntade
nedskrivningar
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka
marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika
tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka
f?retagsledningens incitament till att
offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och
?rsrapporter
Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large
Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som
offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter
Metod: Kvantitativ
Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket
indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs
ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av
testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte
kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump.
F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka
tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att
unders?ka eventuella samband.
Sjuksk?terskans erfarenheter av att m?ta patienter i palliativ v?rd med existentiellt lidande : En allm?n litteraturstudie
Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.
Barnfridsbrott - Beaktandet av barns vittnesm?l fr?n f?runders?kning till domstolsprocess
Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.
N?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet
Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ
v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och
n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en
personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i
hemmet.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av
sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet.
Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design.
Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod
av kvalitativa studier.
Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n
denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav
n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet.
Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker
v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och
ett holistiskt f?rh?llningss?tt..
VIRTUAL REALITY SOM SM?RTLINDRING F?R BARN I SAMBAND MED VENPROVTAGNING En litteratur?versikt
Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa
upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom
h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid
venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som
sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.
FRITIDSHEM, SAMVERKAN KRING EXTRA ANPASSNINGAR OCH S?RSKILT ST?D
Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats,
unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan
g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar
och s?rskilt st?d under skoldagen.
Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n
skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser.
Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och
dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och
dokumentanalysen avser skolan som institution.
De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar
samverkan inom skolans organisation.
Domstolars resonemang kring psykologiska faktorer och kvinnors psykiska h?lsa efter upprepad v?ldsutsatthet
Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.
Den moderna komposit?ren vs. ett ljudchip fr?n 1983
I detta arbete redog?r f?rfattaren f?r en del av spelmusikens historia, vilka influenser och
tekniska begr?nsningar som lett till att bit-musik, med fokus p? 8-bitars musik och med inslag
av 16-bitars musik, l?ter som den g?r, samt g?r en analys av 8-bitars musik p? bakgrund av
musikteori, musikpsykologi och kompositionsmetod. F?rfattaren diskuterar ?ven
begr?nsningar utifr?n ett historiskt perspektiv, och redog?r f?r uppkomsten av
kompositionsmetoder som anv?nts genom ?rhundradena, fr?n Bach till 1980-talets 8-bitars
komposit?rer. F?rfattaren kommer fram till att det g?r att applicera samma
kompositionsmetoder i 1980-talets spelmusikkontext som under exempelvis barocken, och att
analysera klassisk musikteori ?r anv?ndbart f?r att f?rst? och skriva 8-bitars musik.
Samverkan i skolan
Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar
huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att
analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp
av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de
olika yrkesrollerna.
Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam
planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet,
vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r
grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av
samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.
S?kandet efter partner online: ?r din anknytningsstil eller singelr?dsla din drivkraft?
Studiens syfte var att unders?ka hur engagemang inom dejting online p?verkas av
anknytningsstil, singelr?dsla och k?n. Det totala antalet deltagare var 86 individer
best?ende av 50 kvinnor och 36 m?n mellan ?ldrarna 19-54 ?r. Unders?kningen
baserades p? en enk?t och engagemang inom dejting online m?ttes genom ett
egenkonstruerat formul?r.
Samisk fr?nvaro i religionskunskap. En kritisk diskursanalys av l?romedel med postkolonialt perspektiv
Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.
SJUKSK?TERSKANS STRATEGIER ATT TIDIGT IDENTIFIERA SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb
identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att
uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket
g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad.
Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering
av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.
Inkludering p? lika villkor ? En studie om f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet inkludering
Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.