Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas Äsikter om vÄr definition av elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssÀtt med avseende pÄ elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i LuleÄ kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och Ätta pojkar. De mÀtinstrument vi anvÀnde oss av i undersökningen var observationer, enkÀtundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att sjÀlva vÀlja arbetssÀtt, tidsÄtgÄng och sÀtt att kontrollera kunskaperna pÄ.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn lÀrare vill ska rÄda i skolan. Arbetet behandlar Àven frÄgor sÄ som vilken dagens rÄdande kunskapssyn Àr och hur lÀrare ser pÄ Alliansens förslag av förÀndringar i skollagen. Bland annat snÀvare kunskapsmÄl och tidigare betyg.För att nÄ syftet valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Sju verksamma lÀrare i grundskolan och gymnasieskolor medverkade.Resultatet visar att tack vare kunskapsmÄlens vidd kan lÀrare idag praktisera den kunskapssyn de anser Àr den bÀsta. Dock saknar lÀrare klarhet i dagens kunskapsmÄl om vad eleverna bör uppnÄ för att fÄ ett visst betyg.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

PĂ„ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeĂ„ byggs just nu ett nytt tĂ€cklacksmĂ„leri. Det nya mĂ„leriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fĂ€stas pĂ„ hytten. Detta upplĂ€gg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstĂ„r nĂ€r hytt och plastartiklar lackeras i tvĂ„ skilda processer (hytt i UmeĂ„ och plast i Belgien) Projektets mĂ„l och syfte Ă€r att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frĂ€mja en vĂ€lmĂ„ende personal. För att fĂ„ tiden att rĂ€cka till begrĂ€nsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsĂ€ttningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra lĂ€ngs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas pĂ„ avdelningen.

PÄ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ byggs just nu ett nytt tÀcklacksmÄleri. Det nya mÄleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fÀstas pÄ hytten. Detta upplÀgg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstÄr nÀr hytt och plastartiklar lackeras i tvÄ skilda processer (hytt i UmeÄ och plast i Belgien) Projektets mÄl och syfte Àr att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frÀmja en vÀlmÄende personal. För att fÄ tiden att rÀcka till begrÀnsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvĂ€rderingen av anbuden varit bristfĂ€lliga, misstag har gjorts i arbetsgĂ„ngen och ett dĂ„ligt juridiskt sprĂ„k har anvĂ€nts. Vi anser att detta troligen beror pĂ„ kompetensbrist nĂ€r det gĂ€ller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rĂ„da vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstĂ„nd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Ă€r det enligt oss viktig att poĂ€ngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrĂ„gningsunderlag och vid utvĂ€rdering av anbud..

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Vi bestÀmde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans lÀgre Ärskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur och varför pedagoger prioriterar uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem som de gör. I litteraturgenomgÄngen belyser vi varför man bör lÀra sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i Àmnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med Ätta pedagoger som för tillfÀllet undervisar i Ärskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem Àr viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har Àven framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför mÄlen prioriteras som de gör.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsÀttning ser ut, studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning samt att presentera lösningar till problematiken. De frÄgestÀllningar som ingÄr i studien Àr vilka problem som finns vid bedömning och betygsÀttning av elever samt hur en religionslÀrare ska agera för att betygen ska bli rÀttvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsÀttning har vi baserat oss pÄ litteratur frÄn bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, HÄkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som frÀmst kommer fram nÀr det handlar om bedömning och betygsÀttning Àr den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebÀr att varje enskild lÀrare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning har vi intervjuat fyra verksamma religionslÀrare för att fÄ fram deras tankar och Äsikter kring det nuvarande betygssystemet.

?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar, bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller som efterliknar dessa m?nster.

Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.