Stereotypier hos häst är en relativt vanligt förekommande typ av beteendestörning, ett beteendemönster som är repetitivt, konstant och saknar mål eller funktion. Det finns många och utbredda uppfattningar om stereotypier bland hästägare, som till exempel att det är beteenden som är skadliga och kan ?smitta? andra hästar, vilka ofta inte alls har någon vetenskaplig grund och kan orsaka att de drabbade hästarna behandlas på ett sätt som rentav är skadligt för dem, till exempel genom att de hålls isolerade från artfränder.De faktorer som framför allt associerats med stereotypier hos häst är social isolering och Utfodring med kraftfoder. Fullblodshästar verkar vara predisponerade, och avvänjningen är en kritisk period för utvecklandet av stereotypier. Drabbade hästar visar beteenden som skiljer sig åt i reaktion på stressande stimuli.

Mjölkavkastningen hos korna har under lång tid legat högre i Halland än i Skåne. Enligt en historisk undersökning som genomfördes i studien har halländska kor haft högre avkastningsnivå de senaste 15 åren. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader och förklaringar till varför Hallands mjölkföretagare har en högre mjölkproduktion än Skånes mjölkföretagare. Besättningar ifrån Svensk Mjölks kokontrollregister valdes ut slumpmässigt i Skåne och Halland för intervjuer baserat på ett frågeformulär och beräkning av endagars foderstatskontroll i fodervärderingsprogrammet Norfor. Dessutom skickades ett frågeformulär ut till de lokala husdjursföreningarna, Skånesemin och Växa för att jämföra deras arbetssätt.

This essay describes and compares the extensive reindeer management to the more intensive, but grazing based, sheep management system in Sweden. Differences and similarities between the two production systems will be investigated by elucidating the economy, land use and possibilities to influence production and economy through breeding, feeding and product development. The reindeer management area covers the northern part of Sweden whilst the sheep management is dispersed over the country. Both reindeer and sheep are ruminants and have relatively high demands on the quality and digestibility of the feed however reindeers graze on mountain-and forest lands whilst sheep often graze inaccessible areas or cultivated grasslands. Selection intensity is generally lower in the reindeer management compared to the intensity in sheep breeding.

Stereotypt beteende, det vill säga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mål eller funktion, är ett problem hos vissa hästar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstå de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltså ses som en följd av psykisk stress hos hästen, och många faktorer i hästens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan även fysiska problem, såsom magsår, kolik och viktnedgång, uppkomma. Mekaniska metoder som använts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstår. Istället försöker man nu identifiera orsakerna och förändra faktorerna i miljön för att tillfredsställa hästens behov. Olika studier har tittat på effekten av förändringar i Utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen på förekomsten av stereotypier.

During late autumn/winter in the years of 2005/2006 and 2006/2007 a questionnaire study was made in Västra Götaland county in the south west of Sweden. Inspectors responsible of animal welfare answered the questionnaires during their routine visits to different horse stables in the county. The questionnaires contained questions about the number of horses at the farm, hoof condition, body condition, how often the horses were fed outside and the pasture condition. The purpose of this study was to investigate if a connection could be seen between environmental factors and health factors within the horses in this material. The connections that were analysed were between; hoof health and pasture condition, how many times the horses were fed outside and the body condition and between the number of horses in the pasture and pasture condition.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva användningen av grovfoder hos hästhållare i Sverige. Grunden till examensarbetet var Jordbruksverkets rapport ?Hästhållning i Sverige 2010?. I rapporten undersöktes tre delpopulationer; A-tränare inom trav och galopp; ridskolor och turridningsföretag; och Sveriges hästhållare i riket som helhet. Svaren gavs på hästhållarnivå och som hästhållare räknades en person som hade ansvar för hästen/hästarna på fastigheten.

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

Fetma är ett ökande problem hos dagens hästpopulation. Allt fler hästar diagnosticeras också med insulinresistens (IR) och ekvint metabolt syndrom (EMS). Dessa sjukdomar har ofta kopplats samman med intag av lättlösliga kolhydrater och fetma. Behandlingsregimen för de drabbade hästarna utgörs till stor del av dietprogram där mängden lättlösliga kolhydrater är kraftigt reducerad. Dock vet man inte om både Utfodring med lättlösliga kolhydrater och fetma utgör riskfaktorer.

Krubbitning är en oral stereotypi som innebär att hästen tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtänderna och drar bakåt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktäristiskt ljud. Många hästägare försöker förhindra att hästen krubbiter och det vanligaste sättet är att sätta på hästen en krubbitarrem. Det är möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hästen och att då förhindra beteendet kan påverka hästens välfärd. Ett alternativt sätt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll är en boll som fylls med någon form av foder och hästen manövrerar den för att få tillgång till innehållet som trillar ut genom ett hål i bollen. Syftet med den här studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade någon effekt på krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hästar.

Helsädesensilage är en benämning som omfattar ensilage av hela spannmålplantor och/ eller baljväxter. Helsäd av spannmål är i många avseenden ett användbart fodermedel. På grund av att det bara skördas en gång per år kan maskin och arbetskostnader hållas nere. Spannmål går dessutom att så ihop med vall eller som efterföljande gröda i växtföljden och innebär därför inget merarbete för att få det att fungera odlingsmässigt. Vid Utfodring av helsäd till mjölkkor och växande nötkreatur behöver näringsvärdet och hållbarheten tas i beräkning.

This essay describes and compares the extensive reindeer management to the more intensive, but grazing based, sheep management system in Sweden. Differences and similarities between the two production systems will be investigated by elucidating the economy, land use and possibilities to influence production and economy through breeding, feeding and product development. The reindeer management area covers the northern part of Sweden whilst the sheep management is dispersed over the country. Both reindeer and sheep are ruminants and have relatively high demands on the quality and digestibility of the feed however reindeers graze on mountain-and forest lands whilst sheep often graze inaccessible areas or cultivated grasslands. Selection intensity is generally lower in the reindeer management compared to the intensity in sheep breeding.

SammanfattningSyftet med den här litteraturstudien var att ta reda på vad det finns för möjligheter och svårigheter att producera ål i fångenskap. Med nya hållbara metoder att föda upp konsumtionsål skulle utfiskningen av glasålar minska i världen och man skulle kunna fortsätta äta den goda rökta ålen med gott samvete.Det finns välutvecklade metoder för att inducera könsmognad hos han- och honålar. Detta utförs genom att injicera hormoner och man kan därför fråga sig om det är hållbart i en produktion för framtiden. Efter kläckning av larverna finns flera viktiga faktorer att ta ställning till, så som Utfodring och optimal hållning av ålarna. Även ägg- och mjölkekvaliteten spelar en stor roll när det gäller att hålla ålarna vid liv.Abstract The aim with this study was to find out how far we have come to develop reproduction strategies in eel culturing.

Utfodring som ger en god mineralbalans är avgörande för att fåren inte ska drabbas av brist- eller toxicitetssjukdomar. Optimal mineralUtfodring minimerar hälsoproblem hos fåret vilket leder till högre lönsamhet för lantbrukaren. Om mineralUtfodringen brister resulterar detta till lägre tillväxt, avkastning samt produktion vilket ger konsekvenser för lantbrukaren. Även sjukdomar kan uppkomma där följderna kan ha dödlig utgång för fåret. För att förebygga sjukdomarna är det viktigt att utfodra med rätt mängd mineraler vid rätt tidpunkt. Detta kan vara mycket svårt då mängden mineraler beror på många faktorer som kön, ålder, ras, stress, antal foster samt var i livsproduktionscykel fåret är.

The purpose of this degree project is to investigate how horse keepers reasons about horse keeping and how the horse keeping looks like today. It is interesting to compare modern horse keeping with ancien recommendations and how the horses were kept then to understand how much in the horse keeping today that is based on traditions instead of research and science. The degree project was based on data from interviews of 52 horse keepers in five different municipalities. All interviews have been based from the same questionaire about how there horses are kept today, what they think about different housing systems, how they think horses will be housed in the future and what problems they think are the biggest in horse keeping today. The results shows that single boxes indoors are the most frequently used housing system today.

Mechanization of Swedish agriculture started in the beginning of the twentieth century, to be able to have more animals without raising the number of employers. The horse business has not by far kept up with these cost savings solutions. Cleaning out stables and feeding horses are the most time-consuming tasks in horse stables today. The most common way to clean out the stable is still by shovel and wheelbarrow. The clean out process can easily be mechanized through semi- permanently beds with movable walls between the boxes so that the litter can be removed by a tractor or a loader.