Sök:

Sökresultat:

152 Uppsatser om Utfodring - Sida 6 av 11

Uppbyggnaden av ett foderstatsprogram för dikor :

The object with this work was to create a simple feeding program for beef cows. Another object was that I could learn more about the properties and functions of Excel and Visual Basic. I used parts of a program I designed a few years ago. This old program was neither user friendly nor had it an appealing layout. Initially I decided how I wanted the new program to appear and on which foundation it should be built. I designed various forms into a spread sheet, such as lists and multiple choice buttons. Using VBA (Visual Basic for Application) I could create macros, which used the information chosen in the lists and with the multiple choices to calculate the feeding requirement or the feeding plan.

Utfodring och hälsa hos privatägda ridhästar :

The aim of the study was to investigate feeding routines, management, health and level of activity of riding horses in Sweden. This was obtained by a survey requesting information from owners who kept horses at a non-professional level. Owners to approximately 500 horses were contacted and the usable response of the survey was 56 %. The dominating breed in the study was Swedish warmblood (38 %). Fiftytwo percent of the horses were geldings, 45 % were mares and 3 % were stallions.

Beteendemässiga och fysiologiska effekter av stress hos häst

Kronisk stress hos hästar är ett stort problem både för hästen och för dess ägare. Stress kan uttryckas på olika sätt och många gånger är orsaken att hästen känner frustration på grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks så tyder det på bristande välfärd. Fysiologiska kännetecken som rapporterats för kronisk stress hos hästar är förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och därmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisättning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan även uttryckas beteendemässigt, bland annat genom stereotypier, som är oföränderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha någon funktion.

Konflikten bakom vildsvinsproblematiken ur ett "Crop-raiding"-perspektiv  : med fokus på svenska lantbrukare

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och Utfodring i för stor skala.

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i Jämtlands län

Nötköttsproduktionen i Sverige minskar samtidigt som efterfrågan på kvalitetskött ökar. I Jämtlands län utgörs jordbruket framförallt av mjölk- och köttproduktion. Betydelsen av begreppet köttkvalitet är komplext och innefattar många olika aspekter. Köttkvalitet kan delas in i olika typer av kvalitet, till exempel ätkvalitet, hygienisk kvalitet, etisk kvalitet och teknologisk kvalitet. Marmorering ingår i begreppet ätkvalitet och har betydelse för köttets saftighet och smak.

Kaninen som produktionsdjur

The purpose of this report was to obtain an overview of rabbit meat production in the world, in terms of breeding and feeding. It examines how different feed components contribute to the health of the rabbit as well as the quality of the carcass, and the breeding strategies that are most common in the major producing countries. The production of rabbit meat in Sweden is at present not very large, but it is gaining ground, and that is why this paper mainly deals with the rabbit production abroad. This report also examines the disease Rabbit Viral Haermorrhagic Disease (RVHD) in Sweden, where this disease can cause big problems. The rabbit (Oryctolagus cuniculus) is very special, both in its reproduction and digestion. There is no specific mating season and the digestive tract is designed to digest forage efficiently.

Vätske- och saltbalans i samband med transport av häst

Hästar har transporterats längre sträckor i århundraden, först med båt och tåg och därefter på väg och med flyg. Antalet hästar som transporteras på väg har ökat i takt med att antalet hästtävlingar har ökat. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som kan göras för att förhindra och åtgärda de störningar som kan uppkomma i vätske- och saltbalansen i samband med transport genom bland annat Utfodring och bra rutiner. I studien ingår även en presentation av gällande regler för transport av häst. Hur hästen ska transporteras är reglerat i djurskyddslagen (SJVFS 2000:133). Transporttiden får högst vara åtta timmar därefter måste hästen vila.

Samband mellan högt hull innan könsmognad och mjölkkors förmåga att producera mjölk

Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka kunskaper som finns rörande sambandet mellan högt hull hos kvigor innan könsmognad, och deras senare mjölkavkastning i första laktationen. Ekonomiskt sett så är uppfödningsperioden för kvigor en stor kostnad för mjölkföretaget och stora finansiella förbättringar skulle kunna göras på området. Stallplats och omvårdnad och kostnader för kvigan, foder är dock den största utgiften och står för 60 % av totala kostnaden för kviguppfödning. Genom en sänkning av ålder för könsmognad skulle även inkalvningsåldern kunna sänkas och föra med sig en kortare period som kvigan inte är produktiv. Könsmognadens start är sammankopplad med kroppsvikt och hull, inte ålder, så genom att höja Utfodringsnivån kan inkalvningsåldern sänkas.

Våmacidos hos mjölkkor

Våmacidos är ett sjukdomstillstånd som uppstår då våmmens pH sjunker under det normala. Sjukdomen kan delas in i akut- respektive subakut våmacidos, beroende på grad av pH sänkning. Våmmens mikroorganismer bildar flyktiga fettsyror (VFA) från kolhydrater. Vid våmacidos bildas mer VFA än normalt på grund av för hög konsumtion av lättsmälta kolhydrater (stärkelse), framförallt kraftfoder. Detta resulterar i att våmmens pH sjunker för mycket.

Bättre biff från specialiserade raser?

Den svenska nötköttsproduktionen baseras till ca 80 % på djur av mjölkras. Samtidigt blir detallt vanligare med rasmärkt kött ute i matbutikerna. Frågan är då om det finns några skillnader ikvalitet mellan kött från mjölk- och köttraser? Begreppet köttkvalitet omfattar mångaegenskaper men med fokus främst på köttets mörhet, marmorering, smak och saftighet.Utfodring, skötsel, slaktmognad och hängningstid är några faktorer som påverkar köttetsslutliga kvalitet. Det är dock inte bara miljöfaktorer som har betydelse för köttkvaliteten, detfinns även genetiska skillnader i köttkvalitet inte bara mellan mjölk- och köttraser utan ävenmellan olika köttraser.

Utfodring av föl före och efter avvänjning :

Swedish horse breeders have generally very few mares producing a few foals a year and the breeders have relatively few traditions, little knowledge and experience to breed foals successfully. It is therefore important to provide adequate information about new findings in horse nutrition. However, there is not much research about feeding the suckling foal to ensure a sound growth. Current feeding recommendations in the literature seems to be different. This gives a confusing message and the information is difficult to apply. This paper reviews some publications in the area of feeding the suckling and weaning foal. Most authors stress that it?s important to start feeding the foal early in life.

Tillskott av linfrö till foderstater för mjölkkor : påverkan på näringstillförseln och mjölkens fettsyra-sammansättning hos 5 sydsvenska mjölkkobesättningar

Två viktiga fettsyror som människan inte själv kan bilda är ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka är en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhållande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mänskliga hälsan men idag är intaget av omega-3 lägre i kosten på grund av att den ingår i färre produkter än de med omega-6. Det lägre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lättare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jämna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 är linfrö, vilken innehåller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.

Tandstensuppbyggnad hos hund : hur påverkar fodervalet?

Plack och tandsten är den vanligaste åkomma hos hundar. Studier har visat att det effektivaste sättet att förhindra plack- och tandstensbildning är genom tandborstning. Dessvärre är compliance för detta lågt och många djurägare avstår från tandborstning, trots att de fått instruktioner i hur de ska gå tillväga. Därför var syftet med denna litteraturstudie att undersöka om och i vilken utsträckning fodervalet påverkar bildningen av plack och tandsten. Resultatet visar att torrfoder ger en minskning av plack och tandsten jämfört med att ge våtfoder, men det är inte allt torrfoder som är effektivt mot tandsten. Kommersiella torrfoderkulor har oftast en struktur som gör att foderkulan faller sönder när hundens tand penetrerar foderkulan.

Beteendestörningar hos häst : enkätundersökning riktad till hästuppfödare i Västra Götalands län

Beteendestörningar så som krubbitning, vävning och boxvandring ses ej hos frilevande hästar och kopplas ihop med vår hästhållning. De kan ses hos hästar av olika raser, åldrar och inom hästsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hästens välfärd och rapporterade frekvenser för hästar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvänjning och faktorer som anses vara förebyggande är möjlighet till social kontakt, fri rörelse, Utfodring med mycket grovfoder och goda avvänjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hästuppfödare i Västra Götalands län upplever beteendestörningar hos häst.

Vallfoder till slaktgrisar : effekter på tillväxt och social beteende vid utfodring

The aims with the project were to investigate how forage consumption affect production and pigs behaviour around the feeding. This degree project was designed to follow 48 growing/finishing Hampshire*Yorkshire pigs, from 30-110 kg live weight, fed diets with or without 20 % forage inclusion. The pigs were divided in three groups due to dietary treatment. In the first group the pigs were fed 20 % of the energy in the feed ration by long grass/clover silage (LE) and the remaining 80 % by a cereal concentrate. Group two was fed chopped grass/clover silage mixed with cereal concentrate (HE) in the same amounts as LE.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->