Mycket forskning tyder pÄ att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten pÄ skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmÄtt att tillfredsstÀlla det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebÀr i skolutvecklingsmÀssiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att fÄ en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lÀrande förhÄllandena för pedagogerna ser ut. RÄder det ett fördelaktigt klimat för den lÀrande organisationen. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara sÄ mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..

The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work withthe students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunchand see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigatehow teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to theeducational meal by both the Swedish government and the schools.The study was conducted with the help of observations studies in two elementaryschools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schoolsthe survey was conducted in the school canteen.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssÀttet infÀrgning. I denna försöker vi Àven kartlÀgga hur man tillÀmpar detta arbetssÀtt pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till detta arbetssÀtt. InfÀrgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man pÄ skolorna sÄg ett ökat behov av att integrera kÀrnÀmnen med karaktÀrsÀmnena pÄ de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar pÄ stora brister i kÀrnÀmneskunskaperna hos eleverna pÄ de yrkesförberedande programmen, infÀrgning var ett sÀtt att ge eleverna en ökad förstÄelse för kÀrnÀmnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag dÀr eleverna kan se en helhet i sin utbildning Àr grundlÀggande för ökad förstÄelse..

Arbetet syftar till att göra en jÀmförande undersökning av lÀs- och skrivundervisningen i Äldersblandade och Äldershomogena klasser i de tidigare Ären. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av tvÄ skolor pÄ olika orter i södra Sverige, dÀr ena skolan arbetar Äldersblandat och den andra Äldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer pÄ sammanlagt ca 12 timmar. Jag har ocksÄ intervjuat respektive klasslÀrare. Resultaten tyder pÄ att det finns nÄgra likheter, men frÀmst skillnader i hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut.

Studiens syfte har varit att studera hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskollÀraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn observationer, dÀr Àven intervjuer har anvÀnts som ett komplement för att identifiera förskollÀrarnas edagogiska samtal med barn. FörskollÀrarna i studien har ett medvetet örhÄllningssÀtt gentemot barnen dÀr de aktivt lyssnar och Àr engagerade i det arnen har att sÀga och dÀr de strÀvar efter ett givande samtal med barnen. För att pÄ ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhÄllningssÀtt hos örskollÀraren dÀr de har förmÄgan att balansera sitt sÀtt att bemöta barnen utifrÄn en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

I den hĂ€r uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anstĂ€llning pĂ„ liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anstĂ€ller ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nĂ€tverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har anvĂ€nts som primĂ€r datainsamlingsmetod, dĂ€r tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder pĂ„ att nĂ€tverk spelar en betydande roll bĂ„de för de som anstĂ€ller ljudtekniker samt ljudteknikerna sjĂ€lva, ett gott rykte förefaller vara en av de frĂ€msta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag Ă€r mer benĂ€gna att ta in praktikanter frĂ„n en respekterad utbildning i jĂ€mförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrÄn arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frÄgor: Finns det nÄgon brist pÄ yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för instÀllning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hÀmtades frÄn Statistiska centralbyrÄns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anlÀggningsbranschen. Det var slumpmÀssigt, men med en urvalsdragning av arbetsstÀllen med minst tio anstÀllda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rÄdde brist pÄ yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anstÀllda utbildning i nÄgon större utstrÀckning, dÄ bara hÀlften av företagen som svarade erbjuder sina anstÀllda lÀrlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vÄrdas i hemmet med stöd frÄn sin familj. AnhörigvÄrdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vÄrdare och Àr dÄligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvÄrdares behov av utbildning och information vid vÄrd av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmÀn litteraturöversikt genomfördes och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers anvÀndning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar frÄn förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna anvÀnder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken anvÀnds oftast vid höglÀsningsstunderna och nÄgra av pedagogerna ansÄg att de anvÀnder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

Den viktigaste delen i en handlednings situation Àr det pedagogiska samtalet och att kontrollera kunskaperna kring en omvÄrdnadshandling. FrÄgan Àr hur handledarna upplever sin situation och vilka möjligheter som finns för att kunna uppfylla kraven pÄ optimalt handledarskap. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskan som handledare. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med analys av 10 speciellt utvalda artiklar.I resultatet framkom tre olika problemkategorier. Kategori 1 Àr hinder pÄ vÄrdenheten som kan innebÀra brist pÄ tid till handledning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.