Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolÄren. Vi som gjort arbetet har lÀst olika program i vÄr respektive utbildning dÀr den ena av oss lÀst Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra lÀst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. PÄ detta sÀtt har vi upplevt undervisningen olika baserat pÄ den utbildning vi fÄtt i vÄrt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sÀtt att uppfatta och utveckla undervisningen sÄ att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. UtgÄngspunkt i vÄr studie har varit styr- och mÄldokument för grundskolan och svenskÀmnet och som stomme för den teoretiska delen har vi frÀmst anvÀnt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lÀrande.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lÀrare och skolbibliotekarie sker. Vi vill Àven undersöka om man kan se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser lÀrare pÄ skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?? Samverkar lÀrare och skolbibliotekarier?? Kan man se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utfört en enkÀtundersökning med öppna frÄgor pÄ tvÄ skolor med lÀrare som undervisar i Är 2?6. Vi lÀmnade ut 50 enkÀter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens pÄ 72 %.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar Àven att de som undervisar i svenska anvÀnder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhÀllsorienterade och naturorienterade Àmnen anvÀnder mest facklitteratur.

Att alla barn i Sverige idag har rÀtt till utbildning kan lÄta som en sjÀlvklarhet. Vi har kommit lÄngt nÀr det gÀller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende pÄ hur vÀl den tillgodoser rÀtten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rÀttigheter och hur vÀl den svenska skollagstiftningen överensstÀmmer med de internationella Ätaganden som Sverige har gÀllande allas rÀtt till utbildning. I dagslÀget har gömda barn ingen lagstadgad rÀtt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgÄng.

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid pÄverkar deras förstÄelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas pÄ ett sÀtt de Àr bekvÀma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext Àr av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna pÄ gymnasienivÄ. Den syftar till att svara pÄ hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgÄr frÄn ett innehÄllsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat pÄ en idéhistorisk genomgÄng av hur kön har konstruerats i en vÀsterlÀndsk kontext. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras pÄ ett traditionellt och stereotypiskt sÀtt i de analyserade pedagogiska texterna. MÀn beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten Àr utbildning eller förvaring nÀr de beskriver fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i fritidshemmet. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr genomförd med fem rektorer som Àr verksamma inom tvÄ kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.

VÄr studie Àr inriktad pÄ att finna en heltÀckande modell för lönsamhetsberÀkningar pÄ utbildning mellan företag. Genom en fallstudie har vi studerat Axis Communications' Academy, dÀr Axis Communications utbildar sina kunder inom nÀtverkskameror. Vi har fört samman avkastningsberÀkningar (RoI) med kunskapsöverföring och utvÀrdering av utbildning till en modell vi kommit att kalla Modell för Kunskapsöverföring, UtvÀrdering och Lönsamhet, KUL-modellen. Modellen har sammanfört tidigare forskning inom Knowledge Transfer och Human Resource Development, för att komplettera RoI. I modellen framgÄr att det gÄr att mÀta kunskapsöverföringen i en utbildning genom faktorerna Erfarenhet, AvstÄnd, Relation, Motivation, Reaktion, Implicitet och Specificitet.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers kÀnslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser pÄ att anvÀnda datorstöd vid dessa tillfÀllen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre Ärskurserna vid ledarskapsprogrammet i LuleÄ gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om taltrÀning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder anvÀnts, samt forskning och studier om hur IKT pÄverkar skolan av idag. Resultatet pekade pÄ att medveten inriktning pÄ att trÀna och lÀra om redovisningar och sjÀlvförtroende, IKT-kunskaper samt att anvÀnda Àmnesövergripande arbetssÀtt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar ocksÄ pÄ att skolledningens underlÄtenhet att tillhandahÄlla datorutrustning av god kvalitet haft negativ pÄverkan pÄ elevernas motivation och möjligheter att tillgodogöra sig utbildning fullt ut..