Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare, lÀrare och skolledare ser pÄ de pedagogiska förutsÀttningarna för en likvÀrdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollÀrare, tre lÀrare, en förskolechef och en bitrÀdande rektor frÄn tvÄ förskolor och tvÄ skolor. Resultaten visade att respondenterna ansÄg att alla barn ska fÄ sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvÀrdig. Respondenterna menade att brist pÄ personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försÀmrade möjligheterna att ge en likvÀrdig utbildning.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Bakgrund: Det finns kunskaper om rökningens risker, orsaker till att sjuksköterskor röker, hur rökningen pÄverkar viljan till att genomföra omvÄrdnad i rökavvÀnjning och prevention och rÄdgivning. I studier har det framkommit att det finns ett utbildningsbehov bland sjuksköterskorna rörande omvÄrdnadsinterventioner inom rökavvÀnjning bland patienter. Det saknas kunskap kring vilket stöd utbildning ger i omvÄrdnadsarbetet för rökavvÀnjning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans utbildning i rökavvÀnjning och pÄ vilket sÀtt utbildningen stödjer sjuksköterskans omvÄrdnadsinterventioner inom rökavvÀnjning. Metod: Studien genomfördes som en forskningsöversikt dÀr tretton originalartiklar analyserades med deduktiv innehÄllsanalys.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska mÄlkonflikten/dilemmat mellan en likvÀrdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsÀttningar fÄr i lÀrares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte Àr att jÀmföra hur lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt Àr studien kvalitativ, bestÄende av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrÄn tre sjÀlvvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och mÄlförskjutning frÄn det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och pÄverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare (tvÄ stycken respondenter i varje mÄlgrupp) för att sedan diskuteras i ett framvÀxande resultat.

I den hĂ€r uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anstĂ€llning pĂ„ liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anstĂ€ller ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nĂ€tverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har anvĂ€nts som primĂ€r datainsamlingsmetod, dĂ€r tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder pĂ„ att nĂ€tverk spelar en betydande roll bĂ„de för de som anstĂ€ller ljudtekniker samt ljudteknikerna sjĂ€lva, ett gott rykte förefaller vara en av de frĂ€msta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag Ă€r mer benĂ€gna att ta in praktikanter frĂ„n en respekterad utbildning i jĂ€mförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrÄn arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frÄgor: Finns det nÄgon brist pÄ yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för instÀllning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hÀmtades frÄn Statistiska centralbyrÄns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anlÀggningsbranschen. Det var slumpmÀssigt, men med en urvalsdragning av arbetsstÀllen med minst tio anstÀllda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rÄdde brist pÄ yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anstÀllda utbildning i nÄgon större utstrÀckning, dÄ bara hÀlften av företagen som svarade erbjuder sina anstÀllda lÀrlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vÄrdas i hemmet med stöd frÄn sin familj. AnhörigvÄrdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vÄrdare och Àr dÄligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvÄrdares behov av utbildning och information vid vÄrd av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmÀn litteraturöversikt genomfördes och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Att alla barn i Sverige idag har rÀtt till utbildning kan lÄta som en sjÀlvklarhet. Vi har kommit lÄngt nÀr det gÀller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende pÄ hur vÀl den tillgodoser rÀtten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rÀttigheter och hur vÀl den svenska skollagstiftningen överensstÀmmer med de internationella Ätaganden som Sverige har gÀllande allas rÀtt till utbildning. I dagslÀget har gömda barn ingen lagstadgad rÀtt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgÄng.

AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten Àr utbildning eller förvaring nÀr de beskriver fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i fritidshemmet. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr genomförd med fem rektorer som Àr verksamma inom tvÄ kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.