VÄr studie Àr inriktad pÄ att finna en heltÀckande modell för lönsamhetsberÀkningar pÄ utbildning mellan företag. Genom en fallstudie har vi studerat Axis Communications' Academy, dÀr Axis Communications utbildar sina kunder inom nÀtverkskameror. Vi har fört samman avkastningsberÀkningar (RoI) med kunskapsöverföring och utvÀrdering av utbildning till en modell vi kommit att kalla Modell för Kunskapsöverföring, UtvÀrdering och Lönsamhet, KUL-modellen. Modellen har sammanfört tidigare forskning inom Knowledge Transfer och Human Resource Development, för att komplettera RoI. I modellen framgÄr att det gÄr att mÀta kunskapsöverföringen i en utbildning genom faktorerna Erfarenhet, AvstÄnd, Relation, Motivation, Reaktion, Implicitet och Specificitet.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Bakgrund: FörÀndringar i vÄr livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förÀndra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvÄrd Àr en central del av diabetesvÄrden. Syfte: Beskriva olika tillvÀgagÄngssÀtt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförÀndringar. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpÄ de analyserades och kvalitetsgranskades.

Examensarbetet behandlar förhÄllandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig frÄn varandra, men vi mÄste ocksÄ veta hur de skiljer sig frÄn varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig frÄn varandra beroende pÄ den information de besitter, men de kan Àven skilja sig frÄn varandra i hur de tar emot och bearbetar information.De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar pÄ om det sker nÄgon karatÀristisk förÀndring i tankeprocesserna beroende pÄ individens akademiska utbildning..

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Utbildning i samband med systemimplementering Àr enligt tidigare forskning ett viktigt men Äsidosatt Àmne som behöver studeras mer i detalj. Den hÀr uppsatsen undersöker vilka faktorer som Àr vÀsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit frÄn tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en anvÀndarutbildning bör se ut. SÄledes presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation pÄ hur en utbildning pÄverkar implementeringsresultat och hur en bra anvÀndarutbildning bör se ut..

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela vÀrlden, vilket ökar trycket pÄ den somatiska vÄrdens kunskap att vÄrda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillrÀcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter kÀnner sig felbehandlade och sjuksköterskor kÀnner sig obekvÀma i sin sjuksköterskeroll i olika vÄrdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning pÄverkar omvÄrdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vÄrden. Metoden Àr en litteraturstudie med fokus pÄ sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar frÄn olika delar av vÀrlden. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.