Sammanställningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever får genomgå utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lärare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. Två olika webenkäter fördelades på 71 respondenter. Enkäterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlända till en ny skola.

Bakgrund: Stigmatisering kring människor som har psykiatriska diagnoser är vitt spridd. Det finns forskning som visar att detta också förekommer inom vården och att detta kan påverka den vård patienter med psykiatriska diagnoser får. Dessutom blir olika psykiatriska diagnoser allt mer vanligt förekommande i samhället, därför kommer även patienter med dessa diagnoser bli vanligare. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor inom den somatiska vården uppfattar bemötandet och omvårdnaden av patienter med en psykiatrisk diagnos. Metod: Studien var en empirisk studie genomförd med en deskriptiv kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med HIV upplevde bemötandet inom vården i I-länder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Både kvalitativa och kvantitativa studier hittades men författarna har enbart använt sig av de kvalitativa studierna (n=11). Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De intervjuade skulle samtliga ha fått diagnosen inom de tre senaste åren och går på olika program på en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det är att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur det påverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det påverkar deras mående och framtidstro.   De intervjuade tillfrågades om sin medverkan av respektive speciallärare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet närsomhelst under arbetets gång.

I tidigare studier har det konstaterats att tandläkare generellt sett har bristande kunskaper när det gäller indikationer för antibiotikabehandling. Man har även kunnat se en tendens till överförskrivning. Syftet med studien var att undersöka hur antibiotikaförskrivningen på Tandvårdshögskolan i Malmö ser ut. För att uppnå detta tittade vi på indikationer och preparat vid antibiotikaförskrivning. Totalt granskades 609 förskrivningar från daganteckningar på Tandvårdshögskolan i Malmö mellan åren 2010 och 2012. I studien ingick 85 tandläkare. Det vanligaste preparatet vid behandling var Kåvepenin.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallärare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgår från den sociokulturella lärandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv där grundtanken enligt Strandberg (2006) och Säljö (2000) är att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgår ifrån är det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benämner som det relationella perspektivet, vilket karaktäriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus på inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats där respondenternas egna uppfattningar om fenomenen är viktig. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Syftet med uppsatsens studie är att förstå och ge en bild av specialpedagogiken i förskolan. Finns några särskilda kännetecken?  14 specialpedagoger från 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, både enskilt och i fokusgrupp. Genom att använda grundad teori har en påverkansmodell och en specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. Påverkansmodellen visar de faktorer som kan användas för att lösa de problem en förskola upplever.

Bakgrund För att på bästa sätt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) är det viktig att ha kunskap och kännedom om den känslomässiga påfrestning individerna utsätts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar både för den som drabbas av sjukdomen, men även för familj och anhöriga. I de flesta fall innebär en MS-diagnos en utmaning även för de som arbetar inom hälso- och sjukvården och som ansvarar för att tillhandahålla en god vård. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förståelse för upplevelsen av att få en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjälp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet består av fyra personer som på olika sätt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvårigheter. En fastställd diagnos kan å ena sidan ses som en fördel då den sätter ord på barnets svårigheter, men å andra sidan kan den även ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stämplande effekt.

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet.

Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inomautismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskänslighet vad gällerhörsel, syn och känsel men få studier har undersökt lukt känsligheten. Syftetmed föreliggande studie är att få en djupare förståelse för luktfunktioner hosvuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades iluktkänslighet, fri- och stödd luktidentifiering. Samtliga deltagaresjälvskattade även den upplevda luktkänslighet samt genomgick ettscreeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt känslighet,fri och stödd luktidentifikation skiljde sig inte åt mellan de båda gruppernaSjälvskattning av luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQpoäng vilket visar att personer med högre grad av ASD också upplevde sigsom mer luktkänsliga. Föreliggande resultat påvisade att personer medhögre AQ-poäng upplevde att de hade en känsligare luktfunktion.

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi.

Enligt Svenska Downföreningen finns brister i hur föräldrar som får ett barn med Downs syndrom blir informerade om barnets diagnos. Vårdpersonal upplevs ibland som osäkra av föräldrarna och informationen de ger kan vara otillräcklig. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur information om att barnet har Downs syndrom ges till föräldrarna samt hur föräldrarna upplever informationen och om de saknar något. Vetenskapliga artiklar till denna studie har hämtats ur databaserna CINAHL och Medline. Sökorden var Down syndrome, disclosure, adaptation, nursing care, psychology och parents.

Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive Utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram.