Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär.

Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-taletslågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort attetablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen.Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för dennabransch.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små ochmedelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggandeorsakerna till dessa metoder.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedananalyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser.Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschensinternationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen medetableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändratriktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vidvalet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varitavgörande.

De kinesiska företagen börjar nu komma ifatt företagen från väst och konkurrerar med de globala företagen även på högteknologisk produktion. Vi har till denna uppsats gjort en fallstudie på de två kinesiska telekomföretagen Huawei och ZTEs internationaliseringsprocesser, och undersökt deras konkurrenskraft. Till vår hjälp har vi använt Uppsalamodellens teorier om de psykiska avståndens betydelse och en artikel av Child och Rodrigues som behandlar de kinesiska företagens behov av att kompensera sina nackdelar samt fyra perspektiv som tillför internationaliseringen de omständigheter som är speciella för kinesiska företag. Genom att söka fakta på Internet och göra intervjuer med de båda fallföretagen skapades den empiri som analyserades. I slutsatsen kommer vi fram till att i exportförsäljningen följer de båda företagen mönstret som Uppsalamodellen förutspår bra.

AbstractPurpose:The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm?s original market.Methodology/approach:The study is a single case study which examines one firm?s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data.Findings:The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model?s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och fo?rva?ntas bidra till en o?kning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modefo?retags stora utvecklingspotential. Trots dessa fo?rva?ntningar sto?ter ma?nga av de svenska modefo?retagen pa? problem vid deras internationalisering. Tre av de fra?msta problemen vi funnit a?r: (1) En avsaknad av affa?rsma?ssig kunskap till fo?ljd av att fo?retagen ofta grundas och drivs av en designer.

South Korea is one of the fastest growing economies of the world and experts claim that it?s headed towards the same direction as Japan. This doesn?t imply that the countries are similar to an extent where companies don?t have to consider the differences while entering the host market. This study was conducted for the purpose of giving a view of the business climate in the countries and thereby could help companies who see the countries as potential host markets.

Since we all live in an increasingly globalized world where goods and money are transported more easily and with tougher competition, it is a natural step for Swedish companies to establish themselvs abroad in order to increase their gorwth rate and reach more customers. Today all of us belong to the same global network and the purpose of this thesis is to investigate which factors are important for companies when they choose to establish themselvs on a foreign market. The focus of the investigation has been the market of Germany and Spain, since both countries just like Sweden are members of the European Union, but still have quite different characteristics. We, the authors, have also been living in Spain and Germany during the time of investigation and writing. The companies we have chosen to look closer into are Abba Seafood, which now has merged with Procordia Food, and Oatly AB.

The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today?s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad.

Företagsvärlden, med avseende på företagets mognad och om de väljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primära, tidigare var indelad i tre större områden. Dock har det under de senaste åren skapats en fjärde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att världen virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom användandet av Internet. Dessa verkar skilja sig från de traditionella företagen i både struktur och tillvägagångssätt. Vi analyserar därför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affärsmodellsteorier på de nya Born Global företagen. Studien avser även delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affärsmodellsteorier, men också till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan använda i uppstartsfasen.Hur kan dagens traditionella affärsmodellsteorier appliceras på de moderna Born Global företagen, vilken är den eventuella diskrepansen och varför?För att besvara problemformuleringen på bästa sätt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera på den internationella marknaden redan i uppstartsfasen.

I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien.

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad.

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad.