Detta är en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i Luleå kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Luleå kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, dels med avseende på rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrån en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsväxling på den svenska arbetsmarknaden då den stora gruppen 40-talister lämnar arbetslivet. Luleå kommun står inför både kvalitativa och kvantitativa utmaningar då en stor grupp 40 och 50-talister ska gå i pension. Härigenom uppstår ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lägst undersköterskeutbildning.

I samband med organisationsförändringar och andra förändringar som sker i omvärlden idag, använder vissa organisationer konsulter. En konsult är yrkesbenämningen på en person som ägnar sig åt rådgivande verksamhet inom ett visst område. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka motiv en organisation har när de externt anlitar konsulter. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats genom tre personliga intervjuer. Jag har gjort en fallstudie av en kommun som finns i Norrbottens län.

Verkställigheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands län karakteriseras huvudsakligen av policyinlärning utifrån ett instrumentellt synsätt där policyns måluppfyllelse är central. I Kungsbacka kommun har policyinlärning till viss del ersatts med policyanpassning utifrån den berörda målgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlärning kompletterats med internt upprättade regler. I Falkenbergs kommun härleds verkställighetens utfall av den spårbundenhet som uppstått i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering där politiken i realiteten utformas på förvaltningsnivå i mötet mellan byråkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet då utrymmet för den individuella bedömningen anses så stor att det äventyrar rättssäkerheten för den enskilde.Två kommuner har inte kommunalt upprättade riktlinjer, i dessa förekommer en gränsdragning mellan politik på central nivå och förvaltning på lokal nivå.

The little steel industrial community Hofors is situated in Gästrikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive..

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet..

Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 1 januari 2009, och denna lagstiftning var tänkt att inom äldreomsorgen förflytta makten till brukarna genom att låta dem välja hemtjänstutförare utifrån sina egna kriterier. Vårt syfte var att beskriva tillämpningen av LOV utifrån professionellas perspektiv i Lerums kommun. För att undersöka detta använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade biståndshandläggare och utvecklingsledaren inom äldreomsorgen i Lerums kommun, samt två av de privata utförarna i kommunen. Som bakgrund beskriver vi marknadstänket ? New Public Management, lagens utformning, kommunernas ansvar och den mediala bilden av privatiserad äldreomsorg.

Sekretessbelagd.

The first regulation concerning the protection of shores was introduced in 1950. The purpose of that regulation was to "secure the general publics condition of an outdoor life". The protection has been sharpened over the years and in 1975 a general protection of the shores was introduced, which meant that all land was protected within 100 meters from the shoreline. In 1994 a supplement was made with the purpose to "preserve good conditions for animal and plants on land and in water". The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) did an inquiry of the shore protection regulations commissioned by the Government in 2001. The inquiry pointed out that there were big lacks in the exemption decisions.

AbstractJan Johansson: Georg Stubendorff, organist i S:t Jakob ? En musiker i stormaktstidens Stockholm och hans concerto "O Jesu dulcissime", [Georg Stubendorff, Organ Player in S:t Jacob's Church ? A Musician in Seventeenth Century Stockholm and his Concerto O Jesu dulcissime], Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2006.Georg Stubendorff, organ player in S:t Jakob's church in Stockholm 1663-1672, was one of the very competent foreign musicians that came to work in Sweden in the 17th century. The purpose of this essay is to contribute to the knowledge about him and about the conditions in general for church musicians in Stockholm during that era, and to present an edition of his Concerto a 3. It is shown that Stubendorff may have come to Stockholm from Livland, rather than Germany as earlier accepted. The Concerto a 3 is the only composition by Stubendorff that has survived (now in the Düben collection at Uppsala university library).

I denna kandidatuppsats undersöks de föreställningar som ett antal politiker och tjänstemän i Tranås kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i fråga om invånarnas matförsörjning. Det empiriska materialet består i huvudsak av intervjuer. Med inspiration från Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hänvisar till som begränsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme på två specifika områden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. Skolmatsfrågan handlar om huruvida maten på kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och är en fråga som för närvarande står högt upp på samtalsagendan i Tranås. Diskussionen om skolmaten i Tranås kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare år har förts i Sverige och som bl.a.

Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter från att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. Många verksamhetsutövare vill inte sätta sig emot myndigheten och det kan då bli svårt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen. Syftet med den här studien var att öka förståelsen och förbättra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare. Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i Håbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter. Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna är nöjda med livsmedelskontrollen i Håbo kommun.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar på mindre orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre slangord, dels gällande nya lånord från ?miljonsvenskan?. Forskningen på slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ?miljonsvenskan?.

Objective: The papers objective is to create a deeper understanding for whether or not cultural and psychic distance affects corporate establishments in the EU.Method: The results have been gathered through intense data collection through interviews with ScaniaAB and Business Sweden. There has also been extensive research of 36 different companies and their first establishments in different countries. We have then analyzed the results through cultural and psychic distance and through Uppsala University's internationalization process model.Conclusion: The conclusions of this paper are:Corporate establishment often occurs in neighboring countries because of the similarity to the domestic markets which contribute with a greater security.Since the introduction of the EU single market, corporate establishments have become easier within the single market.The cultural and psychic distance does exist within the EU, however the internal market decreases these distances and the impact on corporate establishments.The market commitment is essential to the corporates survival within the new market.Cultural and psychic distance affects small firms more often since their lack of network and experience.Cultural and psychic distances are two different but related phenomena..

Trots en förbättrad luftkvalité och en minskning av luftföroreningar ökar fortfarande transportsektorns utsläpp, vilket gör det svårt att uppfylla bland annat de svenska miljömålen. Kommuner i Sverige har en stor roll gällande planering och beslutsfattande i arbetet med hållbara transporter. Transportfrågan är en komplex fråga och som även sträcker sig utanför kommunernas gränser. Linköpings och Norrköpings kommun håller på att utveckla en fjärde storstadsregion och samarbetar en del med varandra. Det som undersöks i studien är vad tjänstemännen upplever hindrar och möjliggör arbetet med implementeringen av åtgärder gällande hållbara transporter i de båda kommunerna.