Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar pÄ patienters hÀlsa under sjukhusvistelse. Författarna valde att avgrÀnsa den fysiska vÄrdmiljön till det som avser den inifrÄn upplevda byggnadens miljö för medicinsk vÄrd och omvÄrdnad inom sjukhus. Det vill sÀga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien anvÀndes Florence Nightingales omvÄrdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lÀrares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pÄlÀrarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta pÄ elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ÀndÄ vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgÄngsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetoddÀr vi har gjort observationer och intervjuer av fem lÀraresbemötande.

Stress inom arbetslivet Àr ett omrÄde som under senare Är har ökat ibetydelse. Behovet av att förstÄ fenomenet har ökat. Företaget somundersökts i denna studie upplevde att de behövde förstÄ orsakerna tillden höga stressnivÄn inom organisation. Syftet var att fördjupakunskapen om stress. För att undersöka detta valdes tvÄ grupper (enlÄgstressgrupp och en högstressgrupp) ut med hjÀlp av en mÀtning avstressnivÄn.

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan förÀldrars attityder (krav, förvÀntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgÄr frÄn Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhÄllandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. EnkÀter delades ut till förÀldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att förÀldrarnas attityder Àr positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress Àr lÄg. Inget samband pÄtrÀffades mellan förÀldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och frÀmja en meningsfull tillvaro för de Àldre vid sÀrskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan Ären 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften VÄrd i Norden. Resultat; Resultatet visade pÄ att upprÀtthÄllandet av kroppens fysiska och mentala förmÄgor hade stor inverkan för den upplevda hÀlsan. Social gemenskap, goda vÄrdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansÄgs Àven placera den Àldre i ett sammanhang, vilket ocksÄ grundade för meningsfullhet och vÀlbefinnande.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgĂ€nglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, Ă€r det nuvarande redovisningssystemet under förĂ€ndring. Redovisningen gĂ„r frĂ„n att baseras pĂ„ den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus pĂ„ relevans i Ă„rsredovisningarna. Detta innebĂ€r ökad anvĂ€ndning av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde snarare Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna dĂ„ osĂ€kerheter kan uppstĂ„ angĂ„ende verkliga vĂ€rdens rimlighet.Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Genom tillĂ€mpning av verkligt vĂ€rde-vĂ€rdering har en ökad osĂ€kerhet uppstĂ„tt i de finansiella rapporterna. Dessa osĂ€kerheter kan vara svĂ„ra att minska om vĂ€rderingarna bygger pĂ„ svĂ„rverifierbar data. Studien Ă€mnar ge en ökad förstĂ„else kring hur revisorer upplever de osĂ€kerheter som uppstĂ„r vid revision av poster vĂ€rderade till verkligt vĂ€rde, samt hur dessa osĂ€kerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger pĂ„  Pentlands (1993) och Carrington & CatasĂșs (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av pÄtvingad behandling. Den Àr gjord pÄ ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med sÀrskilda befogenheter i vÄrd av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget bestÄr av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lÀttare eller grövre kriminalitet. Metoden som anvÀnts för att analysera intervjuerna Àr fenomenologiskt inspirerad som innebÀr att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar pÄ sex viktiga teman.

Moraliska bedömningar har lÀnge ansetts komma frÄn rationellt tÀnkande, men Àven andra aspekter har setts ha en inverkan pÄ individers moraliska bedömningar: sÄ som socialt samspel med vÀnner och förÀldrar. I arbetet undersöktes det om tvÄ till synes likvÀrdiga situationer bedöms som moraliskt olika, dÀr ena situationen utspelar sig i verkligheten och den andra pÄ Internet. 276 gymnasielever med en medelÄlder pÄ 17 Är anvÀndes i analysen, 137 slumpades till betingelsen verklighet. Det framkom att situationen över Internet ansÄgs som moraliskt vÀrre Àn situationen i verkligheten. Vissa inomgruppsskillnader observerades, exempelvis att fÀrre diskussioner om moral med vÀnner, samt det upplevda förtrycket av kritiskt tÀnkande frÄn lÀrare, samvarierade med Äsikten att individerna agerade moraliskt bÀttre.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syfte: Att analysera upplevda effekter vid tillĂ€mpningen av prestationsmĂ„tt inom offentlig verksamhet. Metod: För att uppfylla syftet valdes en litteraturgranskning i kombination med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Teoretiska perspektiv: För att fĂ„ en bred förstĂ„else av styrmĂ„tt byggs ett ramverk upp utifrĂ„n teori om styrning, effekter, prestationsmĂ„tt inom offentlig verksamhet samt process- och produktkvalitet. Empiri: Tre olika befattningshavare inom ÅklagarvĂ€sendet har intervjuats. Av olika befattningshavarna Ă€r en verksam kammarĂ„klagare, en chef pĂ„ mellannivĂ„ samt en byrĂ„chef vid RiksĂ„klagaren iStockholm.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda pÄ i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrÄn de ursprungliga förvÀntningarna. Det Àr en kvalitativ undersökning som pekar pÄ en friktion mellan de ursprungliga förvÀntningarna och de anstÀlldas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen pÄ Trygga Halmstad Centret försvÄrar ett effektivt samarbete mellan de anstÀllda och har skapat ett individuellt arbetssÀtt. LedarskapsfrÄgan har berörts ett flertal gÄnger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen pÄ en nÀrvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anstÀllda, bristen pÄ klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen pÄ gemensamt ledarskap. Den upplevda situation pÄ den gemensamma arbetsplatsen pÄverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till..

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.

Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för nÀrstÄende som befinner sig i sorg. Det Àr av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, bÄde för egen och nÀrstÄendes vÀlbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med nÀrstÄende i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..