Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolÄr fyras och skolÄr sex svordomsanvÀndning beroende pÄ sociolekt, sexolekt och kronolekt pÄ tvÄ skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkÀtundersökning i dessa Äldersgrupper pÄ bÄda skolorna för att fÄ del av elevernas upplevda norm angÄende deras syn pÄ svordomar och hur de tror att de anvÀnder dem. Resultatet visade pÄ att de finns skillnader inom de bÄda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi anvÀnt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero pÄ att samhÀllet börjar bli mer integrerat. Vi kom Àven fram till at pojkar anvÀnder sig av svordomar till större del Àn vad flickor gör samt att de svÀr av olika anledningar.

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationer att skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationeratt skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medarbetares benÀgenhet att stanna kvar pÄ arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som pÄverkar medarbetares benÀgenhet att stanna kvar pÄ arbetsplatsen, samt vilka av dessa som Àr mest centrala. VÄr avsikt Àr Àven att göra en jÀmförelse mellan tvÄ personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkÀt. Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benÀgenhet att stanna kvar pÄ arbetsplatsen och dÀr uppvisar de tvÄ personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna Àr social gemenskap, anstÀllningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter.

I denna studie har jag anvÀnt mig av de Àmnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förstÄelsen för hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap anvÀnder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrÄn sex intervjuade lÀrare som arbetar pÄ tre olika högstadieskolor. TvÄ av de intervjuade lÀrarna i studien arbetar Àven som IKT inspiratörer. TvÄ av skolorna i studien som de intervjuade lÀrarna arbetar pÄ bedrivs av kommunal regi medan en Àr en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lÀrarna anvÀnder olika former av digital media i sin undervisning.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som anvÀnds pÄ ett vardagligt och avspÀnt sÀtt. Men det finns lite forskning i Sverige pÄ omrÄdet och frÄgan Àr om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebÀr samspel i grupp för individen? Syftet Àr att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk forskningsansats, dÀr individernas upplevelse av fenomenet stÄr i fokus.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av diabetesvÄrden pÄ en allmÀn vÄrdavdelning inom medicin. En empirisk studie utfört med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Undersökningsgruppen var nio sjuksköterskor, alla kvinnor med varierande arbetserfarenhet mellan ett och tio Ärs erfarenhet, arbetandes pÄ tvÄ olika sjukhus i mellan Sverige. Huvudresultatet visade att arbetet fungerade bra trots att skrivna rutiner saknades. Sjuksköterskorna upplevde diabetes som en komplicerad sjukdom och att dess kunskap var bristande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

This paper aims to study the ArmenakisŽ theory of readiness, "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other. During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change".

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

I en allt mer flexibel och osÀker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anstÀllningsbarhet pÄverkan pÄ deras hÀlsa och mentala vÀlbefinnande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anstÀllningsbarhet, det vill sÀga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvÀrdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkÀter som besvarades av 406 anstÀllda vid tre olika rikstÀckande organisationer i Sverige vid tvÄ tillfÀllen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations pÄ anstÀllningsbarhet; dÄ kontrollvariablerna kön, Älder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade pÄ ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anstÀllningsbarhet.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsstÀllelse som upplevs pÄverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lÀgga fokus pÄ deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

En kvalitativ studie genomfördes med syfte att undersöka personalvetares upplevda yrkesidentitet och dess utveckling med ökande erfarenhet i rollen.Ansatsen Àr interpretativ och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med personalvetare. Materialet transkriberades för att genom meningskoncentrering och tematisering kunna analyseras.Studien visar att yrkesrollen Àr tydlig men att den i lÄg grad internaliserats av intervjupersonerna. TvÄ spÀnningsomrÄden framtrÀder; den beteendevetenskapliga kunskapen kontra arbetsrÀttens dominans och humanism som vÀrdegrund i relation till förvÀntan att företrÀda arbetsgivarens nyttotÀnkande. Diskrepansen mellan förvÀntningar och verklighet försvÄrar socialisationen in i yrket och krÀver en re-identifikation. Avsaknaden av verifikation frÄn omgivningen visar pÄ att professionen inte Àr institutionaliserad i samhÀllet vilket ytterligare försvÄrar identifieringen med yrket.

Detta Àr en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lÀrares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. HuvudfrÄgorna Àr hur vÀl man anser att informationen om GY11 har nÄtt ut till skolan och pÄ vilket sÀtt detta har skett samt hur lÀrare förhÄller sig till de nya förÀndringarna, bÄde i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt pÄverkar framgÄngen för implementering av reformer, nÀrmare bestÀmt lÀrares upplevda behov av förÀndring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora anstrÀngningar för att fÄ ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lÀrarna generellt Àr mycket positivt instÀllda till förÀndringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven pÄ dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..