Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Resultaten från de analyser jag gjort visar, för det första, på att individer med karriärinriktade attityder tenderar att oftare jämför sig med andra inom företaget. Då tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat på en koppling mellan karriärinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jämförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orättvisa och frekvensen av jämförelser på så sätt att ju mer man jämför sig desto större är sannolikheten att uppleva orättvisa. Materialet ger även ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriärinriktade attityder och upplevd orättvisa. Detta sam-band förstärks när individen uttryckligen är intresserad av en mer kvalificerad befattning..

Individuell lönesättning blir alltmer förekommande på den svenska arbetsmarknaden och kan innebära fördelar för både medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhållas har upplevelse av rättvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorer (målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet) och anställdas upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning samt om ledarskap har en modererande effekt på sambanden. Studien syftar även till att undersöka om det existerar något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät där 669 lärare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms län deltog.

Vi har sett trender i samhället som tyder på att vår konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lägger mycket pengar på varumärken. Vi tittar på fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumärke och hur pris påverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frågan om varumärkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, får ut ett mervärde i form av en högre upplevd kvalitet just på grund utav ett högt produktpris. Vi frågar oss samtidigt om varumärkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmänhet då de betalar mer än bara för varans fysiska egenskaper.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan.Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka varför triadiska köpprocesser avbryts och vilken som är den vanligaste anledningen till att detta sker. Vi vill få svar på om brist på tillit och upplevd risk, låg användarvänlighet eller bättre alternativ är anledningar till att triadiska köpprocesser avbryts. Vi undersöker även vilken av dessa tre anledningar som är den vanligast förekommande orsaken till att triadiska köpprocesser avbryts. Den empiriska datainsamlingen görs på e-handelsföretaget HinnerDu.se. Det teoretiska ramverket används som grund för den kvalitativa undersökningen som består av 30 intervjuer med personer som enligt empiriföretaget avbrutit köpprocessen på hemsidan.

Många faktorer har påvisats påverka individers hälsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för välbefinnandet i form av uppskattad hälsa, upplevd stress-energinivå och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och ålderskillnader studerades. En enkät med frågor om sjukskrivning, motion, upplevd hälsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare från tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hälsa, stress-energi och socialt stöd.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät.

Syfte: Målsättningen med studien är att hos friska kvinnor utvärdera om intensiv tuggning leder till en proprioceptiv allodyni i massetermuskulaturen. Följande hypoteser testades i studien: 30 minuters intensivt tuggande leder till (1) ökad trötthet och smärta, (2) sänkt smärttröskel, (3) ökad vibrotaktil känslighet (4) samt träningsvärk i massetermuskulaturen bilateralt. Material och Metod: 16 friska kvinnor (medelålder 25.8 ± 5.0 år) deltog i studien som bestod av två 60-minuters sessioner med 24-timmars uppföljning. Vid ena sessionen tuggade försökspersonerna på ett grekiskt tuggummi (Masticha Chios) i 5-minuters intervaller under 30 minuter, och vilade vid den andra sessionen. En vibrameter användes för att mäta vibrationströskel, upplevd vibrationsintensitet och upplevd vibrationsobehag.

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna.