Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förskollÀrares uppfattningar och Äsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen pÄ naturvetenskap i förskolan förÀndrats frÄn att de medverkande förskollÀrarna gick ut sin lÀrarutbildning fram till i dag? Hur tÀnker de kring den reviderade lÀroplanen som börjar gÀlla frÄn och med den 1 juli 2011, har de förutsÀttningarna för att kunna nÄ mÄlen som gÀller naturvetenskap?För att nÄ dessa uppfattningar och Äsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollÀrare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkÀt som tillsammans med intervjuerna har gett svar pÄ ovanstÄende frÄgor.MÄnga av förskollÀrarna hade svÄrt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, tvÄ uppfattningar som nÀmns Àr: att vara ute i naturen och att vÀrna om miljön. HÀlften av de medverkande förskollÀrarna anser att det Àr en större fokusering pÄ naturvetenskap i dag Àn dÄ de gick sin lÀrarutbildning. Elva av tolv förskollÀrare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade lÀroplanen..

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ sex svensklÀrares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftsprÄkliga förmÄga. Syftet har Àven varit att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om högskolans skriftsprÄkliga krav och förvÀntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats pÄ sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda pÄ uppfattningar snarare Àn objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lÀrarna upplever att deras elevers skriftsprÄkliga förmÄga har blivit sÀmre de senaste Ären. Det visar sig ocksÄ att lÀrarnas uppfattningar om högskolans krav och förvÀntningar Àr vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, sÄsom disposition, referatteknik och kÀllhÀnvisningar och hur man anvÀnder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrÄn litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhÀllet. Barnen orienterar sig med hjÀlp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare pÄ. Barnen har i flera fall besökt sina förÀldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört förÀldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka sexÄringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien anvÀnds en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju anvÀnds som redskap för att pÄ ett mer djupgÄende sÀtt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrÄn önskan om att sexÄringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Individernas syn pÄ hÀlsa och sjukdom bestÀms utifrÄn deras kulturella bakgrunder. I ett mÄngkulturellt samhÀlle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvÄrdnad till varje vÄrdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. UtifrÄn denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen pÄ denna sjukdom och dess egenvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvÄrden ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrÄn det bildades fyra teman vilka besvarar frÄgestÀllningarna.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie dÀr vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fÄtt fram Àr att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de Àven har mÄnga och varierade arbetssÀtt att ta till för att förebygga och minska ner pÄ det. ?.

Underbehandlad smÀrta fortsÀtter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvÄrdnaden. Patienternas smÀrtupplevelse....

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.