Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrÄn dessa intervjuer skapa en förstÄelse för pedagogers uppfattningar, gÀllande sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn.Den teoretiska bakgrunden vilar pÄ fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod Àr dels dess beskrivning av fenomen utifrÄn individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mÀnsklig förstÄelse av diverse företeelser.Resultatet, med hÀnsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det Àr förÀldrarna som bÀr ansvaret av att lÀra samt stödja sina barn i deras modersmÄlutveckling. Detta Àr nÄgot som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmÄlet, vilket gör det enklare att utveckla andra sprÄk.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer pÄ olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gÀllande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplÀgget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrÄn en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland Àven inom skolorna.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstÄ barns uppfattningar av att lÀra sig att lÀsa och skriva. I vÄr vetenskapliga förankring beskriver vi dessa tvÄ perspektiv. Intervjustudien Àr fenomenografiskt inspirerad, vilket innebÀr att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vÄrt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt Ätta barn som gick i förskoleklass och i skolÄr 1 eller 2. För att kunna besvara vÄra forskningsfrÄgor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.VÄrt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lÀr sig att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig bokstÀver, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig olika regler, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀsa, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig bokstÀver samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig olika regler.Dessutom visar vÄrt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lÀr dem att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa pÄ egen hand samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstÄ barnens uppfattningar utifrÄn ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp LÀrarprogrammet Titel: ?De tar kort pÄ mig nÀr jag var utklÀdd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I donŽt know the reason?ChildrenŽs opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer pÄ deras förskolor. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn frÄn tvÄ olika förskolor pÄ skilda orter. Studien har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lÀrandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervÀgande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

 Den ökade psykiska ohÀlsan bland tonÄrstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter pÄ den psykiska hÀlsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer vÀckte intresset för hur tjejernas uppfattningar pÄverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar pÄverkar handlandet formades och tre teman som tros pÄverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-Äriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrÄn deras grad av fysisk aktivitet.

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvÀrlden uppfattas av mÀnniskor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .