Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med Ungdomar i åldern 12-16 år gällande droger. Studien är begränsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med Ungdomar gällande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjälp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar på flera nivåer, strukturell-, grupp-, och individnivå.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och Ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos Ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på Ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på Ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både Ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att Ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet..

Många Ungdomar med olika typer av problem kan i dagsläget inte bo kvar hemma. Anledningarna till det kan ligga hos ungdomen själv eller hos ungdomens familj och närsamhälle och kan då placeras på ett stödboende. Studiens syfte är att undersöka om Ungdomar på stödboendet Kollektivboendet (Kollbo) i Örebro upplever sig vara delaktiga i den stödjande verksamheten och hur delaktigheten ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på sex semistrukturerade intervjuer med Ungdomar boende på Kollbo och i deras slusslägenheter. De sex pojkarna är slumpmässigt utvalda utifrån ett antal sammanställda kriterier.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och Ungdomars liv. Barn och Ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och Ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och Ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Syftet med rapporten var att studera ungdomsledares och lärares arbetsmetoder ochförhållningssätt gentemot Ungdomar som uppvisar ett avvikande beteende. Detta medavseende på om det var strukturerat eller ostrukturerat. Vår studie var av kvalitativ karaktär och fyra lärare och fyra ledare intervjuades. Intervju underlaget lämnades ut i förväg och med detta förfaringssätt ville vi att de skulle vara välförberedda innan själva intervjun. Det som framkom av vårt resultat var att lärarna har ett mer strukturerat förhållningssätt gentemot Ungdomar med koncentrationssvårigheter än vad ledarna har.

I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagetsöppnande samt att tillgängligheten är begränsad till Ungdomar under 20 år till följd avåldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gälleralkoholkonsumtion.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i enkommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning hargjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa Ungdomar i årskurs nio och derasalkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använtskommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.Resultatet visade på att andelen Ungdomar som konsumerar alkohol har minskat ikommunen.

Bakgrund: Flertalet Ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland Ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland Ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i Ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad Ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång Ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för Ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur Ungdomar med självskadebeteende upplever bemötandet från vårdpersonalen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel användes. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Psyc INFO och CINAHL Resultat: Resultatet av denna studie visade på att de flesta av Ungdomarna med självskadebeteende inte sökte vård då de antingen var rädda för att förvärra sina problem eller för att de inte visste vart de skulle vända sig. De valde att i första hand söka hjälp hos sina vänner. Resultatet visade på tre kategorier.

Problem: Övergången från pediatrik till vuxenvård tillfredsställer inte de behov som Ungdomar med diabetes har vilket leder till att de känner sig osynliga i vården och osäkra i sin egenvård.Syfte: Syftet var att belysa hur Ungdomar med diabetes typ 1 upplever och hanterar sjukdomen i övergången från pediatrik till vuxenvård och processens påverkande faktorer.Metod: Med hjälp av 14 vetenskapliga artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.Resultat och konklusion: Att utforska sin identitet och att tänja på gränser är ett naturligt beteende under adolescensen. Detta beteende i kombination med diabetessjukdomen leder till en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Övergången mellan pediatrik och vuxenvård upplevdes av Ungdomarna som problematisk. Faktorer som försvårade övergången från pediatrik till vuxenvård var klyftan i vårdkultur mellan vårdenheterna. Vuxenvården innebar ett större ansvarstagande från individen, mindre vårdtillgänglighet och mindre delaktighet från föräldrar samt bristande kontinuitet och uppföljning.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ undersökning och syftet var att undersökavilken inverkan boxningen kan ha på Ungdomar. Vår empiri samlades in genomsex semistrukturerade intervjuer och två icke-deltagande observationer. Vår studiebyggde på tre frågeställningar och de var, vilken inverkan kan boxningen ha påUngdomars liv? Bidrar boxningen till en social dimension? Tar boxningsklubbenett socialt ansvar för sina aktiva Ungdomar? Vi analyserade vår empiri genom attanvända oss av en tematisk analysmetod. Vi använde oss av ett abduktivtangreppssätt.

Examensarbetet handlar om döva Ungdomars identitet och medias roll under tiden döva Ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen är döva Ungdomar 12-17 år, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lärare. Frågeställnignarna är: "Hur skapar och formar döva Ungdomar sin identitet? "Vad är avgörande för döva Ungdomars identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva Ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer använder döva undomar sig mest av?".

Forskningsfältet kring Ungdomars psykiska hälsa är oenigt. Forskare är oense om den psykiska ohälsan hos Ungdomar ökar? och i så fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur Ungdomar mår idag är Ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhälle som Ungdomar idag ställs inför råder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebär inte att Ungdomar bör uppleva ett sämre psykiskt mående, tvärtom, de flesta Ungdomar i Sverige idag mår bra.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos Ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden Ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de Ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas sätt att tala om Ungdomar med regelbunden cannabisanvändning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgångspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter Ungdomar med regelbunden cannabisanvändning. Resultatet visar att professionellas sätt att tala om dessa Ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig åt, både vad gäller Ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som påverkar droganvändningen.